Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter

Som en följd av den antagna M/KD-reservationen till statsbudgeten 2019 föreslås nu att skattereduktionen för fackföreningsavgifter ska avskaffas. Reduktionen, vilken återinfördes så sent som juli 2018, motsvarar 25 % av avgiften, förutsatt att den överstiger 400 kr.

I debatten kring reduktionens vara eller icke vara hörs inte sällan argument kring likabehandling av arbetsgivare och arbetstagare. Förespråkare av reduktionen menar då att eftersom en arbetsgivare kan dra av delar av ersättningen till en arbetsgivarorganisation (den del som avser medel för konfliktändamål) bör arbetstagare ha motsvarande möjlighet. När skattereduktionen nu på nytt föreslås avskaffas finns det därför skäl att återigen kort nämna varför jämförelsen haltar.

Argumentet kring likabehandling tycks baseras på missuppfattningen att skattesystemen för företag respektive anställda är jämförbara. Så är emellertid inte fallet. Ett företag kan som utgångspunkt dra av alla sina kostnader medan anställdas möjligheter till avdrag är betydligt mer begränsade. Detta beror till stor del på risken att anställdas kostnader sammanblandas med personliga levnadskostnader. Det finns även avgörande skillnader avseende behandlingen av inkomster. Vad specifikt gäller konfliktersättning är en sådan nämligen skattefri för arbetstagare medan den hos arbetsgivare ska tas upp till beskattning. En jämförelse mellan behandlingen hos anställd och företag kan därför inte göras utan invändningar. Utifrån reciprocitetsprincipen framstår det tvärtom som naturligt att tillåta företag att dra av avgifter till en konfliktkassa medan anställda, vars ersättning därifrån är skattefri, inte får göra motsvarande avdrag. Vidare är det fullt rimligt att avgifter som ett företag betalar till s.k. servicebolag är avdragsgilla. Om motsvarande tjänster skulle tillhandahållas av en konsult är kostnaderna nämligen normalt sett avdragsgilla.

I jämförelsen mellan anställda och företag kan det även uppmärksammas att det för anställda rör sig om en skattereduktion medan det för företag rör sig om ett avdrag – vilket endast indirekt påverkar skatten genom att den beskattningsbara inkomsten sänks.

En skattereduktion för fackföreningsavgifter kan emellertid även argumenteras för i syfte att möjliggöra en hög organisationsgrad. Även om det visserligen är önskvärt med en hög organisationsgrad hos såväl arbetstagare som arbetsgivare är skattereduktion för fackföreningsavgifter inte rätt verktyg för att uppnå detta. Genom en selektiv skattereduktion som endast kommer vissa personer och vissa typer av föreningar till del frångås bl.a. likabehandlingsprincipen. En generell åtgärd som kommer alla arbetstagare till del skulle vara att föredra. Därför är det positivt att det föreslagna avskaffandet sker som ett led i finansieringen av det förstärkta jobbskatteavdraget.

Svenskt Näringslivs remissvar finner du här  Remissvar Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift .

SKRIVET AVErik Blomquist