Konsultation om standarder för hållbarhetsrapportering
Företag som omfattas av det nya EU-direktivet om hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), ska upprätta sin hållbarhetsrapport enligt bindande standarder för hållbarhetsrapportering som ska antas av kommissionen i form av delegerade akter under direktivet. Kommissionen publicerade nyligen ett utkast till sådana delegerade akter, där de tolv European Sustainability Reporting Standards (ESRS) utgör den mest omfattande delen.
Struktur och innehåll i det utkast som nu ligger på bordet är i stora delar detsamma som i det förslag som överlämnades till kommissionen i november 2022. I jämförelse med höstens förslag har kommissionen dock valt att minska ner på antalet obligatoriska upplysningar (sådan information som måste lämnas av alla företag oavsett om den är väsentlig eller inte) och ökat antalet frivilliga upplysningar. Dessutom har kommissionen infört möjlighet till infasning för vissa delar av regelverket som bedöms vara särskilt betungande. Det gäller exempelvis kravet på att upplysa om förväntade finansiella effekter av miljö- och klimatrisker. Företag med färre än 750 anställda får dessutom längre tid på sig att börja rapportera om bland annat indirekt klimatpåverkan (scope 3), biodiversitet och arbetskraft i värdekedjan.
Dessa lättnader är både välkomna och nödvändiga. Tillgången till den kompetens och de resurser som krävs för att klara av att rapportera enligt de omfattande standarderna är begränsad, särskilt i företag av mindre storlek. Mer skulle därför behöva göras för att underlätta övergången till ökad transparens på hållbarhetsområdet. Kravet på att hållbarhetsrapporten ska granskas av en revisor skulle exempelvis kunna fasas in för onoterade företag. Ett skäl som talar för detta är bristen på revisorer som i kombination med lagkravet på hållbarhetsrevision kommer skapa en ansträngd marknad för dessa tjänster. Konsekvenserna kan bli särskilt påtagliga för de lite mindre företagen, vilket motiverar att dessa får längre tid för att anpassa sig. Rapporteringskraven för den finansiella sektorn, som kräver att exempelvis banker och fondförvaltare samlar in omfattande och detaljerad information från sina motparter, skulle dessutom kunna tydliggöras för att inte skapa en ytterligare indirekt rapporteringsbörda utöver det som redan följer av CSRD och ESRS. Båda dessa förbättringar kräver dock åtgärder på EU-nivå.
Kommissionens utkast till delegerade akter är föremål för öppen konsultation fram till den 7 juli. Efter konsultationsperioden och eventuella justeringar följer en formell granskningsperiod på två månader i Europaparlamentet och Rådet, vilka tar ställning till rättsakterna i sin helhet. Rapporteringskraven enligt CSRD och ESRS börjar gälla från och med räkenskapsåret 2024 för stora noterade företag och från och med 2025 för övriga stora företag. Mindre noterade företag ska rapportera från och med 2026.
Ett förslag till hur CSRD ska genomföras i svensk lagstiftning har nyligen skickats på remiss. Eftersom hållbarhetsrapporten ska ingå som en del av företagets förvaltningsberättelse kommer stora delar av regleringen göras genom bestämmelser i årsredovisningslagen.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
