Våga åtgärda momsbasen i kommande skattereformer

Under senare tid har flera röster hörts i media om hur skattesystemet bör reformeras. Det är sant att flera skattereformer behövs , inte minst i kölvattnet av coronapandemins ekonomiska effekter. Inte sällan hänvisas nästan romantiserande till ”århundradets skattereform” 1990/91, men trots att den reformen innehöll en betydande basbreddning av momsen saknas det perspektivet i dagens debatt. Tyvärr verkar de flesta debattörer inte våga – eller kunna – bemöta de problem som följer av momsundantagen i sina inspel till skattereformer. Populärare verkar vara att prata om enhetlig moms, vilket också genomfördes i århundradets skattereform. Det dröjde emellertid inte många månader innan reducerade skattesatser återinfördes.

En väsentlig fråga som skiljer reducerade skattesatser från undantagen är att dold moms endast uppkommer av undantagen. Man brukar felaktigt kalla undantagna transaktioner för momsfria, trots att ”momsfritt” inte är fritt från moms . Dold moms uppstår eftersom en säljare av en undantagen transaktion inte kan göra momsavdrag på sina inköp. Momsmässigt behandlas dessa säljare som konsumenter och momsen blir därför en kostnad för företag med undantagna transaktioner. Denna kostnad måste täckas när företag säljer sina varor eller tjänster vidare. På så sätt drabbas även konsumenter i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av. Dessutom medför undantagen en rad svåra bedömningar , vilket bl.a. visas av att det är frågor om undantag som är den vanligaste typen av mål i EU-domstolen (2019).[1]

Momssystemet är erkänt komplext och svårhanterligt med höga regelkostnader och snedvridande effekter som följd. En väsentlig förbättring skulle kunna åstadkommas genom en bredare momsbas, vilket både är förenligt med EU-rätten och kan medföra ett ökat reformutrymme för andra nödvändiga skattesänkningar.[2]

Framförallt skulle dock en reform av den svenska momsbasen komma till rätta med flera av de problem som idag följer av undantagen. Till exempel att barn tvingas in i barackbyggnader istället för skolbyggnader samtidigt som lokaler står tomma , att arbete i utanförskapsområden motverkas och mycket mera.

Dagens momsregler utgör ett hinder för tillväxt, innovation och samhällsutveckling. Ett hinder för den återstart Sverige är i behov av. Det är dags att sluta ducka för frågan om momsundantagen.

[1] https://www.vatupdate.com/2019/12/30/overview-of-ecj-cjeu-vat-cases-decided-in-2019/.

[2] https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/internationella-skattefragor/reformera-den-svenska-momsbasen-dags-att-ifragasatta-undantagen_746254.html.