Varför dröjer besked om lokalmomsen?
I ett brev till finansministern, näringsministern och skatteutskottet ställer Fastighetsägarna och Svenskt Näringsliv återigen frågan om varför besked dröjer om lokalmomsen. För att kunna förstå varför ingenting händer i frågan, behöver vi återkoppling kring vilka konkreta hinder som finns för förändrade regler. Värt att påminna om är att förslaget till vår lösning innebär att den som idag kan och vill hyra ”momsfria” lokaler, även i fortsättningen kan göra det.
Begränsningarna i lokalmomsen innebär skadliga effekter för samhället, näringsliv, föreningsliv och medborgarna när föreningar och företag utestängs från lokaler, när reglerna motarbetar lokaldelning, hållbara innovationer och igen riskerar att försvåra för asylboenden. Samtidigt står lokaler tomma och underutnyttjade till en mångmiljardkostnad. Vi ifrågasätter hur detta är förenligt med regeringens hållbarhetsarbete, uttalande att ”det ska vara lätt att göra rätt” eller gynnar solidaritetsarbetet för människor på flykt.
Problemet är inte momsplikten utan undantaget och omodern frivillig hyresmoms. Momsfri uthyrning innebär att momsavdrag saknas och kostnaderna blir 25 % högre. Moms på ny- och ombyggnation de senaste 10 åren måste återföras i delar om momsplikten upphör.
Finansdepartementet beräknar att förändrade regler inte påverkar statsfinanserna negativt. Remissinstanserna var övervägande positiva, däribland Skatteverket, Studieförbunden och Svenska Kyrkan. Effekterna för kommunerna, som uttryckt oro, blir ytterst begränsade visar en nyligen framtagen rapport. Vidare har Dagens Samhälle i ett flertal artiklar rapporterat om kommuners momsplanering, men ett eventuellt överutnyttjande av kommunernas kompensationssystem kan knappast stå i vägen för ändrade regler.
Vi uppfattar dessutom en bred politisk enighet. S och C lyfte frågan i ett riksdagsseminarium 2019 tillsammans med Riksidrottsförbundet och näringslivet. Flera partier har uttalat behov av förändrade regler i motioner (M, KD, C, SD). Politik är att vilja har vi lärt oss. Här finns en tydlig vilja men ändå saknas politisk handlingskraft. Vad det är som konkret stoppar en förändring framstår som en gåta.
bildspel och tidigare bloggar om hyresmoms
Momsbloggar 2022: Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel, Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
