Viktigt att rätt åtgärder sätts in för att motverka brott

I utredningen Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag SOU 2023:34 redovisades ett antal åtgärder för att motverka brott i företag. Flera av förslagen återkommer i en lagrådsremiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det kanske viktigaste punkten i lagrådsremissen är att regeringen inte lägger fram ett förslag om återinförd revisionsplikt. När det gäller revisionsplikten konstaterar regeringen att den för små företag, i syfte att förebygga och beivra brott, skulle innebära att ett brett kollektiv av skötsamma småföretagare skulle få bära kostnaden för att motverka oegentligheter och regelöverträdelser i en minoritet av företagen. För att en sådan reglering ska vara motiverad måste det kunna fastslås att de positiva konsekvenserna för de skötsamma företagen, och för samhället i stort, står i proportion till kostnaderna. Enligt regeringens mening kan den slutsatsen inte dras. Regeringen har på denna punkt enligt min uppfattning gjort en helt korrekt bedömning. 

I lagrådsremissen föreslås däremot bl.a. att Bolagsverket ska få möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register, liksom av den som anmälan avser. Det ska också vara möjligt att begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket föreslås även få bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter från registren. Åtgärderna är ett led i att utöka Bolagsverkets kontroller av företagsregistren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag. Dessutom föreslås att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas. Dessa förändringar är välkomna och bör genomföras.

Det föreslås vidare att företagskapning ska kriminaliseras. Den som olovligen använder sig av en juridisk persons identitetsuppgifter i syfte att uppnå vinning ska dömas för brottet. Även detta är ett bra förslag men det hade kunnat gå ännu längre, genom att också kriminalisera försök, förberedelse och stämpling.

Det föreslås också en generell höjning av avgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar till Bolagsverket. De allra flesta årsredovisningarna från företag lämnas in tid. En sådan höjning framstår därför inte som motiverad för att åtgärda ett begränsat problem.

Utredningen om Bolag och brott föreslog en översyn av kapitalbristreglerna i aktiebolag. Något sådant förslag finns inte med i lagrådsremissen, vilket är beklagligt. Utredningens förslag bereds dock vidare inom Regeringskansliet. Frågan bör prioriteras i det fortsatta arbetet..

Som ett led i brottsbekämpningen har regeringen i en annan lagrådsremiss tagit fasta på ett antal förslag från SOU 2019:31 F-skattesystemet – en översyn. Bland annat föreslås att den som är godkänd för F-skatt ska, om Skatteverket genom ett föreläggande begär det, tillhandahålla de handlingar och den information som behövs för att kontrollera att förutsättningarna för att vara godkänd för F-skatt är uppfyllda. Efterföljs inte ett sådant föreläggande ska Skatteverket kunna återkalla F-skatten. En stor del av näringslivet, inklusive Svenskt Näringsliv, riktade i remissbehandlingen av SOU 2019:31 stark kritik mot de föreslagna förändringarna. Mycket av den kritik som då framfördes är fortfarande relevant samtidigt som den ökade ekonomiska brottsligheten inneburit att det seriösa näringslivet i större utsträckning riskerar att drabbas av brott och osund konkurrens. Om förslagen i lagrådsremissen antas av riksdagen kommer Skatteverket att få nya verktyg till sitt förfogande. Det gäller dock att använda dem på ett balanserat och effektivt sätt för att hålla kriminella utanför F-skattesystemet samtidigt som seriösa företag inte ska behöva riskera att drabbas av omotiverade ingripanden.

SKRIVET AVClaes Norberg