Publicerat: 13 november 2018

Slopa den skattemässiga diskrimineringen av styrelsearvoden

Den 20 juni 2017 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2017 ref. 41) en dom i vilken domstolen gjorde bedömningen att styrelse­arvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. Domen gick på tvärs mot ett ställningstagande som Skatteverket beslutade om som en direkt följd av en lagändring varigenom näringsbegreppet ändrades.

För de som yrkesmässigt tillhandahåller styrelsekompetens är det viktigt att kunna samordna uppdragen i ett bolag, på samma villkor som gäller för andra verk­samheter, och därmed bl.a. kunna sätta av medel i företaget för att trygga framtida pension, hantera risker för sjuk­dom (Försäkringskassan etc.), hantera för uppdragen/verksamheten gemen­samma kostnader m.m. Med rådande rättsläge följer att många personer inte ges en reell möjlighet att på heltid och pro­fessionellt bidra med sin kompetens.[1]

Nu gällande rättsläge är skadligt för svenskt företagande. Särskilt hårt slår detta mot utveck­lingen av små och medelstora entreprenörsföretag, särskilt s.k. start up-företag och andra unga innovativa företag. Grundarna av sådana företag har ofta god sak­kunskap om det produkt- eller tjänsteområde företaget ska starta och utvecklas inom, men de saknar i regel erfarenhet från tidigare entreprenör­skap och är därför beroende av externa styrelseledamöter med erfarenhet från arbete med affärs­strategier och affärsutveckling.

Även större företag drabbas hårt av hinder som slår mot tillgången på styrelse­kompetens. Större företag är även de i hög grad beroende av att det finns många kompetenta kandidater till styrelseuppdrag. Utöver aspekter av de slag som lyfts fram ovan för små och medelstora företag, tillkommer exempelvis för företag som berörs av Svensk kod för bolagsstyrning även betydelsen av kraven på oberoende. Dessa krav medför i sig att tillgången till styrelse­kompetens begränsas. Med de konsekvenser som följer av den skattemässiga diskrimi­neringen uppstår ytterligare be­gränsningar i tillgången till styrelsekompetens.

Svenskt Näringsliv anser att den rådande skattemässiga särbehandlingen av styrelsearvoden är direkt skadlig, utifrån såväl ett näringslivs- som ett samhällsperspektiv, och att den behöver slopas skyndsamt. Med anledning av detta har vi idag skickat in en hemställan om lagändring till Regeringskansliet. Den kan läsas här: Hemställan, samt bilaga.

// Richard Hellenius

Fotnot: [1] Enligt en undersökning genomförd i april 2018 av föreningarna StyrelseAkademien och Ersättningsakademien kommer 90 procent av Sveriges styrelseproffs, till följd av att styrelsearvoden inte kan faktureras, åta sig färre styrelseuppdrag i framtiden. Se: http://www.styrelseakademien.se/nyheter-opinion/kompetensflykt-styrelsearvoden/