En förändrad Arbetsförmedling – bra för alla

Enligt siffror från hösten 2017 är det bara en procent av svenska folket som säger sig ha förtroende för Arbetsförmedlingen (AF), och Statistiska Centralbyrån rapporterar att endast tio procent av företagens externrekyteringar sker via Arbetsförmedlingen. 1,5 procent av jobben förmedlas av myndighetens personal, vilket innebär att varje arbetsförmedlare i snitt förmedlar 2,5 jobb på ett år. Istället vänder sig både företag och arbetssökande till sina personliga nätverk, och flera fackförbund erbjuder egna alternativ för förmedling av kontakter och CV.

— Jag tror att den här förändringen kan innebära något positivt för Arbetsförmedlingen och dess personal. Efter att i flera år ha haft ett brett och otydligt uppdrag får man nu en renodlad uppgift och kan fokusera på att göra den riktigt bra, säger Charlotte Schéle, regionchef för Svenskt Näringsliv i Halland.

Ruben Linton är grundare av företaget Tetiko i Varberg, som levererar tjänsten ”Stöd och matchning” till Arbetsförmedlingen. Även han välkomnar en förändring av Arbetsförmedlingen, och menar att myndigheten i fler år dragits med problem som tillfälligt plåstrats om istället för att komma fram till långvariga lösningar.

— Det finns två viktiga saker i det här. För det första är Arbetsförmedlingen en myndighet och ska därför ägna sig åt, och äga, själva myndighetsutövningen. Man kan aldrig lägga över myndighetsutövning på privata aktörer. AF har inte lyckats så väl med den faktiska jobbmatchningen. Det är vi externa aktörer bättre på och då är det rätt att vi utvecklar det arbetet, säger Ruben Linton.
— För det andra ser jag att vi externa aktörer bör jobba i upphandlingar byggda ur Lagen om valfrihet (LOV) och inte Lagen om offentlig upphandling (LOU). På det viset vinner både det offentliga och de arbetssökande. I upphandlingar som ligger under LOVen kan seriösa leverantörer leverera på lika villkor men konkurrera med olika spetskompetenser och arbetsmetoder. De som är bäst på att leverera får mest att göra och således betalar det offentliga bara till leverantörer som har goda resultat, fortsätter han. Som myndighet anser Ruben att Arbetsförmedlingens uppdrag, i framtiden, bör vara att hjälpa människor att hitta den aktör som passar dem bäst. Myndigheten bör även granska de aktörer som finns, och se till att de följer gällande lagar och regler.

— Tetiko och andra seriösa aktörer välkomnar detta, eftersom det rensar ut dem som inte sköter sin uppgift och ger branschen dåligt rykte, förklarar Ruben Linton.

”Stöd och matchning” bör ses som en modell för hur det kan gå till. Det är en tjänst för arbetssökande med behov av ett förstärkt och individuellt anpassat stöd i jobbsökandet – som många gånger utförs av privata företag. Inbyggt i systemet finns ett ratingsystem, där leverantören bedöms utifrån hur väl man lyckas med sitt uppdrag på en skala från en till fyra stjärnor. Aktörer som inte lever upp till kraven rensas bort ur systemet. Systemet räknar inte bara hur många personer man får ut i arbetslivet, utan tar hänsyn till deras individuella egenskaper. En nyanländ person som pratar knackig svenska och saknar arbetslivserfarenhet är svårare att hjälpa än en svenskfödd, högutbildad man i 40-årsåldern, och ger därför högre poäng.

För att det här upplägget ska fungera är det viktigt att upphandlingarna sker inom ramarna för LOV och inom Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Arbetsförmedlingen preciserar då vad de vill ha och vad de betalar för det. Det ska inte handla om vem som kan pressa priset mest.

— Det gör att flera aktörer kan delta. Dessutom får de arbetssökande själva göra sitt val, vilket betyder mycket för dem, avslutar Ruben Linton.

Text: Mathilda Linnander