Kompetensbristen: Olika perspektiv sinkar lösningar

Fyra av tio företag uppger att tillgången på medarbetare med relevant kompetens är dålig eller inte helt godtagbar. Det visar en undersökning som Ipsos har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv där företag och kommunpolitiker svarat på hur de ser på företagens möjligheter att hitta rätt kompetens, och hur kontakterna mellan skola och arbetsliv fungerar.

– Det uppseendeväckande är att kompetensförsörjningen är svår nästan oavsett konjunktur – att det är ett så stort och återkommande problem för så många företag, säger Mia Bernhardsen, avdelningen för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Alarmerande läge

Resultatet av undersökningen presenteras i rapporten ”Vem ska göra jobbet?”. Den visar att branscherna med sämst betyg i hög grad rekryterar medarbetare med gymnasial yrkesutbildning.

– Bristen på efterfrågad kompetens är utbredd i så gott som alla branscher och sektorer. Vi ser att företag får ställa in planerade expansioner, dra ner på verksamhet och tacka nej till uppdrag på grund av att de inte har den personal de behöver. Det är illa.

När det gäller skolans kontakt med det lokala näringslivet upplever 27 procent av företagen att den är negativ – bara 24 procent ser den som positiv. Det är alarmerande med tanke på hur viktigt det är med tidiga och återkommande kontakter mellan arbetsliv och utbildning för att säkerställa kompetensförsörjningen på lång sikt, betonar Mia Bernhardsen.

– Elever som har kontakt med arbetslivet under sin utbildning har större möjlighet att göra medvetna studie- och yrkesval. Samverkan mellan skola och arbetsliv underlättar också övergången mellan utbildning och jobb.

Nästan vart tredje företag upplever att det i närområdet inte finns utbildningar som motsvarar deras behov. Nästan lika många till upplever att det delvis saknas.

– Det är ett tydligt tecken på att arbetslivets involvering i utbildningar behöver öka på samtliga nivåer. I allt från dimensionering till utformning och genomförande. Därför behöver det säkerställas att dialogen upprätthålls och att politiken också agerar på det som kommer fram i undersökningen.

Undersökningen visar att företag och politiker idag har skilda bilder av hur stor utmaning som näringslivets kompetensförsörjning utgör. Betydligt fler politiker ger tillgången till medarbetare med relevant kompetens ett positivt betyg. Medan 19 procent av politikerna sätter något av de två högsta betygen, är det bara 8 procent av företagen som gör det.

– Skilda problembilder riskerar att stå i vägen för förbättringar. För företagen blir konsekvenserna mer påtagliga då det är en del av vardagen, medan politiker förhåller sig till kompetensbehoven på en mer övergripande nivå. Två perspektiv av samma problem.

Efterlyser nära dialog

34 procent av politikerna menar att utbildningarna i närområdet motsvarar kompetensbehovet hos näringslivet i kommunen i ganska eller mycket hög utsträckning. Däremot instämmer enbart 24 procent av företagen i att behoven täcks.

– Den begränsade probleminsikten kan göra att nödvändiga reformer inte kommer till stånd. Det är därför det är så viktigt att politiker har en nära dialog med företagen, för att de ska få en bättre inblick och för att öka samsynen, säger Mia Bernhardsen.

Jens Sjöberg, vd på ställningsbyggnadsföretaget Xervon med 300 anställda, konstaterar att företaget hela tiden måste försöka hitta nya vägar, eftersom det är så svårt att hitta utbildad arbetskraft i Sverige.

– Jag måste säkerställa att vi får in den kompetens som vi behöver idag och imorgon. Det blir alltmer en kärnverksamhet i företag – att hitta vägar att få in nya medarbetare och utbilda dem för jobbet.

Han efterlyser en dialog och diskussion om hur man på bästa sätt kan säkerställa de långsiktiga behoven av kompetenta medarbetare, inte minst i specialiserade branscher som har förutsättningar att anställa långt fler men där det finns ett stort utbildningsgap idag. För exempelvis ställningsmontörer kan inte utbildning ske överallt.

”Saknas förståelse för grundproblematiken”

Trots ett skriande behov är branschen inte så stor. Det krävs ett kritiskt antal individer för att effektivt bedriva lärarledd utbildning inom fackområdet och många behöver också komplettera med grundämnen. Samtidigt måste det finnas företag där man kan förlägga praktik. Och det gärna på samma ställe. Här krävs en dialog om ansvarsfördelning och skala – hur kommuner och företag effektivt kan samordna utbildning och praktik på regional eller nationell nivå, påpekar Jens Sjöberg.

– Den här dialogen har vi inte idag och därför saknas också en förståelse för grundproblematiken. Det räcker inte bara med att skjuta till pengar, det krävs också kreativitet och nya lösningar om vi ska kunna bli självförsörjande på yrkesarbetare i Sverige.

– Byggindustrin blir onödigt sårbar om det inte finns ställningsmontörer, för då kan inte andra yrkesgrupper göra sitt jobb på ett säkert och effektivt sätt.