Oro i Halland trots fortsatt tillväxt inom välfärden
Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har vuxit med i genomsnitt 4 procent per år under en femårsperiod. Dock sjönk senaste årets tillväxt kraftigt till 1,7 procent. Halland är ett av fåtal län där tillväxten är fortsatt hög under det senaste året. Antalet företagsamma inom välfärdssektorn i Halland har vuxit med i genomsnitt 3,3 procent per år under en femårsperiod. Samtidigt slutar allt fler att vara företagsamma i välfärdssektorn. Det visar ny statistik från Svenskt Näringsliv.
– Många företagare i Halland börjar nu signalera en stark oro. Det är en effekt av regeringens uttalade ambition att stoppa välfärdsföretagen, säger Charlotte Schéle, regionchef för Svenskt Näringsliv i Halland.
Chenay Mutlu hade under uppväxten vård och omsorg runt omkring sig på grund av att hennes mamma var barnmorska. Efter avslutade studier och med erfarenhet från den offentliga välfärden startade hon Hallands Carecenter och valde att sätta sin privata egendom som säkerhet. Nästa år firar företaget 10 år och har i dagsläget cirka 40 anställda. Chenay känner uppgivenhet och stor oro inför lagförslaget om vinstbegränsning i välfärden.
— Lagförslaget är slöseri med våra skattemedel, en ogenomtänkt och verklighetsfrämmande förslag. Vi står inför enorma utmaningar inom välfärden kommande åren, främst gällande brist på kompetens. Sen verkar det heller inte som att någon tar tag i problematiken med att kommunala verksamheter går med underskott. Det är skattepengar som inte används effektivt och som medborgarna inte får nytta av. Om lagförslaget går igenom skulle det innebära att vi inte kan utveckla vår verksamhet vidare. Ingen skulle vilja investera i våra företag. Våra medarbetare kommer att bli otrygga i sina anställningar och tappa lusten till innovativa sätt inom omsorgen, förklarar Chenay Mutlu.
Kvinnor står för mer än hälften av företagsamheten inom välfärdssektorn, jämfört med bara 31 procent i den totala ekonomin.
– Regeringens åtgärder leder till ett mindre jämställt företagande. Det är en märklig politik av en regering som kallar sig feministisk, säger Charlotte Schéle, regionchef för Svenskt Näringsliv i Halland.
– Välfärden är också en bransch där många kvinnor jobbar och bidrar till utveckling, även om alla inte driver bolag. Jag har alltid tyckt att det varit en bransch som ger en fantastisk möjlighet för oss kvinnor att starta inom. Det har gett oss självförtroende att våga stå på egna ben och komma in i entreprenörsvärlden, avslutar Chenay Mutlu, vd och ägare Hallands Carecenter.
Om undersökningen
Svenskt Näringsliv mäter en gång om året antalet företagsamma människor, både för Sverige som helhet samt för respektive län. En företagsam människa definieras som en person som antingen har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, alternativt är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. En person räknas enbart en gång, oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Det finns därför fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten 2018 släpps 12 mars.
Studien om välfärdssektorn har gått till på samma med det tillägget att individerna även ska kunna kopplas till en branschkod som tillhör den s.k. välfärdssektorn. Branschkoderna har utgått från Ekonomifaktas definition av sektorn. Data presenteras endast på nationell och länsnivå. Således presenteras endast s.k. genuint nyföretagsamma och genuina avslutare i data.
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
