Viktigt att både dimensionera och attrahera

Att säkerställa sin kompetensförsörjning är den absolut största utmaningen för halländska företag. Idag upplever sju av tio företag att det är svårt att hitta rätt kompetens när man behöver nyanställa och var femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Den vanligaste utbildningsnivån som företagen söker är gymnasial yrkeskompetens.

Den kommande gymnasiereformen, som innebär arbetsmarknadens behov ska vägas in tydligare när kommunerna tar beslut om utbildningsutbudet i gymnasieskolan, är både efterlängtad och välkommen. Förändringarna innebär att kommuner ska samverka med varandra när skolornas utbud planeras och att alla huvudmän också ska dimensionera efter arbetsmarknadens behov. I praktiken ska det leda till att fler platser erbjuds på gymnasieskolans yrkesprogram.

Denna reform är således välbehövlig, både för att underlätta företagens kompetensförsörjning och för att ge fler unga en utbildning som leder till jobb. Men det är inte läge att luta sig tillbaka, dimensioneringen behöver också följas av ett intensifierat arbete där alla aktörer tillsammans kraftsamlar för att fler unga ska välja utbildningar som ger jobb.

För oavsett antalet platser och en förbättrad dimensionering så kommer mer att behövas. Vid en granskning gjord av Svenskt Näringsliv Halland och enligt tillgängliga data för 2024 är det bara något enstaka yrkesprogram på gymnasiet som fyller sina platser. Nästan alla har betydligt fler platser än antal antagna. För att verkligen göra skillnad för dagens unga och för att på riktigt kunna bidra till företagens konkurrenskraft behöver dimensioneringen kompletteras med ökat samarbete och en rejäl kraftsamling för att öka yrkesutbildningarnas attraktion. Arbetet med att attrahera unga och till fullo involvera näringslivet för att maximera kvaliteten på utbildningarna behöver växla upp.

Med en yrkeskompetens i ryggen är möjligheterna till jobb direkt efter avslutad utbildning riktigt stora, dessutom med bra lön. De som går yrkesprogram på gymnasiet får inte sällan erbjudanden om anställningar innan de ens har tagit studenten. Utbildningarna ger dessutom numer grundläggande behörighet och begränsar inte framtida karriärer - eller utbildningsvägar.

Från Svenskt Näringslivs sida arbetar vi ständigt och på olika sätt med att lyfta gymnasiala yrkesutbildningar. Genom undersökningen Gymnasiepejl sammanställs statistik över anställningsbarhet och löneutveckling för olika program. Vi är tillsammans med LO ansvariga för yrkeslandslaget och alla fantastiska ungdomar som varje år tävlar i olika yrken.

Men det finns mycket mer som måste göras och av fler. Alla aktörer behöver ta sitt ansvar, kroka arm och växla upp: skolor, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, branschföreningar, enskilda arbetsgivare och framförallt kommuner och huvudmän måste tillsammans öka ansträngningarna. Viljan och engagemanget som finns bland företagen, att investera tid och resurser i sin framtida kompetensförsörjning, måste tas tillvara bättre än idag.

Det är också viktigt att unga får tydligt stöd och vägledning när de står inför valet av gymnasieprogram. Genom mentorskap, praktikplatser och nära kopplingar till arbetslivet får eleverna en mer rättvisande bild av yrkesprogrammen, och att de inte bara leder till jobb, utan till meningsfulla karriärer med stora utvecklingsmöjligheter. Här spelar studie- och yrkesvägledningen en avgörande roll. Syvare behöver besitta en välgrundad kompetens om verkligheten inom de olika branscherna.

Att utbudet av gymnasieutbildningar i högre utsträckning kommer att matcha behovet hos företagen är riktigt bra och efterlängtat. De strukturella förutsättningarna behöver också kompletteras med en kulturell förändring i synen och värderingen av en yrkesutbildning. Först då kommer fler unga lämna gymnasiet med en kompetens som är efterfrågad på arbetsmarknaden, samtidigt som företagen kan anställa de människor med den kompetens man faktiskt behöver. Förbättrade livsmöjligheter och livskvalitet för enskilda individer men också bättre förutsättningar för tillväxt och framgång i våra halländska företag.