Den obegripliga bristen på medarbetare

År efter år har branschen därför anställt medarbetare från andra länder för att skogsplantorna ska ned i backen, för att grönsakerna ska hamna på våra bord och för att allt annat som behöver göras på en gård ska hinnas med.

I coronans spår var många oroliga för att stå där utan de extra händerna från Baltikum, Polen eller andra länder främst i den östra delen av Europa samt inte minst från tredje land. Nu har en lösning till viss del kommit på plats men för exempelvis skogsplanterarna är frågan inte löst.

Mitt uppe i allt detta frågade jag på ett möte nyligen om inte många av dessa jobb kräver kort startsträcka? Om det inte var jobb som går snabbt att lära sig och att det sen bara att köra igång? Branschens representant på mötet svarade kort och gott JA.

Eftersom jag och mina klasskompisar klarade av att plantera skog när vi gick på högstadiet blev följdfrågan om inte alla med fullgod fysik skulle kunna ta dessa jobb omgående?

Det blev så tyst så att jag trodde att alla hade tystat sina mikrofoner, förutom från branschrepresentanten som även denna gång svarade jakande. Min nästa följdfråga blev därmed hur vi kan ha brist på arbetskraft samtidigt som vi ser arbetslöshet och kommande uppsägningar runt hörnet? Samma branschrepresentant konstaterar att få som bor i Sverige kan tänka sig att ta denna typ av jobb eftersom det finns andra sätt att försörja sig på.

Det blev, om det nu är möjligt, ännu tystare på det digitala mötet. Nu är det förstås inte så enkelt att bara rekrytera in nya personer och få hela arbetsteam att fungera i skogen på samma sätt som de som gjort jobbet år efter år. Trots den korta startsträckan att lära sig jobbet teoretiskt är det långt ifrån enkelt att komma upp i den produktivitet som exempelvis erfarna skogsplanterare har. En omställnings- och rekryteringsprocess tar dessutom lång tid och läget är akut. Jobbet måste göras nu för att vi inte ska blicka tillbaka på ett förlorat år. I detta läge vore det allra bästa att låta de som tidigare varit här helt enkelt få komma hit igen för att få börja arbeta omgående.

På sikt behöver vi fundera på varför vi som samhälle låtit det vara så här år efter år. Att vissa jobb inte blir gjorda eller kräver att företagen rekryterar medarbetare från andra länder för att de inte riktigt duger åt oss som bor här. Vi har i många år pratat om arbetskraftsbrist, men samtidigt finns en stor arbetslöshet. Jag vet från otaliga samtal med Svenskt Näringslivs medlemmar att det är ytterst svårt att hitta kompetens i princip alla branscher då kandidater med rätt utbildning och erfarenhet saknas.

Men med all respekt, vi pratar inte om högkvalificerad spetskompetens med lång erfarenhet, utan om jobb som de allra flesta som står till arbetsmarknadens förfogande, efter viss utbildning och introduktion, borde klara. Jobb som inte kräver någon längre utbildning och som går snabbt att lära sig. I våra medlemsföretag handlar det dessutom om jobb till avtalsenliga löner. Sen kanske svårigheten i den här typen av jobb ligger i att hålla i och hålla ut. För att tala klarspråk, det krävs en hel del engagemang och driv för att kunna leverera ett bra jobb över tid.

Lösningen på kort sikt är inte att ta in idel oerfarna utan att faktiskt tillåta att de som redan kan jobbet kommer hit. På lång sikt behöver vi dock fundera över varför det ser ut som det gör. Kanske kan coronakrisen leda till att den diskussionen kommer framöver.