Ge företagen förutsättningar istället för pålagor

Och visst är det lätt att hålla med vd:n på Fryshuset i sak. Att ”arbete befordrar hälsa och välstånd och förhindrar många tillfällen till synd”, står redan i den första svenska katekesen. Men det är absolut inte företagens och näringslivets uppgift att lösa haveriet på kriminalområdet, lika lite som att lösa problemet med att 1,3 miljoner människor i Sverige inte är självförsörjande.

Företagen är absolut nyckeln till, och lösningen på, många problem. Visst kan företagen vara en stor del i att åtgärda problemet med att så många människor står utanför arbetsmarknaden. Men återigen – det är inte företagens uppgift, utan politikens. Det är politiken som måste ge företagen förutsättningar och möjligheter att anställa. Det är politiken, helst i samverkan med näringslivet, som ska se till att kompetensförsörjningen fungerar och att det finns folk med relevanta utbildningar.

Därtill har vi den icke oviktiga frågan om det egna ansvaret för sitt liv och för sin försörjning. Den har till stora delar tappats bort i dagens samhällsdebatt och det kommer att skada oss som land och som civilt samhälle under lång tid. Det lätt uttjatade begreppet ”nånannanism” är tyvärr fortfarande högaktuellt. En attitydförändring måste snarast komma till stånd.

Samtidigt som Malmö har en av landets högsta arbetslöshetstal, är motsvarande siffra för Danmark nere på 2,8 procent – i samma arbetsmarknadsregion, bara 20 minuter bort. Skillnaderna är flera. Bland annat har Danmark avsevärt högre incitament att arbeta istället för att försörjas med bidrag. Det är billigare att anställa och det är lättare för arbetstagare och arbetsgivare att skiljas från varandra. Det ger en flexibilitet och en dynamik som vi i stort sett helt saknar idag här hemma.

Men visst går det att fixa. Det behövs en rejäl reformering av svensk arbetsmarknad med ett batteri av åtgärder. Bidragen får aldrig vara så höga att de blir en konkurrent till arbete. Och prestigelinjen på svensk arbetsmarknad ska aldrig gå mellan olika arbeten och arbetsuppgifter, utan mellan den som har ett arbete och den som inte har det.

Framför allt så måste det bli ett slut på idén om företagen som arbetsmarknadsregulator, som mjölkko eller som särintresse – bilder och idéer som inte sällan sprids av företrädare för den stat och de kommuner som över huvud taget inte hade existerat om det inte vore för de privata företagen och dess anställda. Det är ju tack vare deras skattepengar som vi har offentlig verksamhet över huvud taget. Något som aldrig får glömmas bort.

Det är därför beklämmande att se ledande politiker, ja rentav partiledare, som gör ett politiskt nummer av att exempelvis anklaga dagligvaruhandlare för prisökningar orsakade av inflationen. Att privatpersoner – men inte företag – får tillbaka de outnyttjade flaskhalsavgifter som de betalat in. Att svenska livsmedelsproducenter beläggs med pålagor som missgynnar dem i internationell konkurrens. Att kalla indexjustering av skatteskalor för riktade skattesänkningar. Att ständigt överimplementera EU-lagstiftning så svenska företag får förhålla sig till fler, dyrare och hårdare regler än konkurrenter på den inre marknaden. Exemplen är många. Tyvärr.

Lyckligtvis blir vi dock hela tiden fler och fler som förstår att lättnader och förenklingar för våra företag kommer oss alla till gagn – när de kan investera, expandera, anställa fler och därigenom öka skatteinkomsterna till det allmänna. En sådan insikt föreföll komma under pandemin, då det folkliga stödet för företagande upplevdes som väldigt stort. Jag hoppas att det fortsätter så.

Vi befinner oss just nu i en tid med krig i vår närhet och med en skakig ekonomi. Många företag har haft det tufft länge. Så det farligaste just nu vore att ekonomiskt trängda politiker frestas att höja skatten för de redan hårt prövade företagen. Istället måste de hushålla bättre med de pengar som finns genom t.ex. bättre upphandling och kloka prioriteringar. Alla behöver inte göra allt, utan det nödvändigaste måste komma först. Så gör vi i våra familjer och så måste det göras i politiken. Och att insikten att ett starkt företagsklimat och rätt förutsättningar för företagen ger ökade skatteintäkter, är helt grundläggande.

Med dessa reflektioner vill jag och mina medarbetare – Kristina, Sophie, Sara och Erik – önska alla företagare, entreprenörer och beslutsfattare en riktigt skön sommar. Ni är alla viktiga för att det ska gå bra för vår region, så ladda lite batterier så tar vi nya friska tag i höst!

Johan Dalén
Regionchef Svenskt Näringsliv Skåne och Blekinge