Välj inte brett - välj klokt till gymnasiet

I den allmänna diskussionen hör man ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen bör välja en yrkesutbildning. Så kan det vara, men oavsett fallenhet för teori borde fler välja en yrkesutbildning. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt ett yrkesprogram i stället? Och kanske är det dags att syna det ack så vanliga rådet ”välj Samhällsprogrammet, det är brett”.

Från och med förra året ingår grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan står alltså öppen oavsett vilket program man väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten. Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med så mycket som över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill få koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som gått olika gymnasieprogram. I Uppsala län har till exempel samtliga elever som gått Fordons- och transportprogrammet i Östhammar fått jobb tre år efter examen. På samma program i Enköpings kommun har 92 % av eleverna fått jobb.

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i Uppsala län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras.

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever.

Sist men inte minst borde fler föräldrar överväga att omvärdera rådet ”välj Samhällsprogrammet, det är brett” och i stället tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger helt enkelt en bra start på vuxenlivet och dessutom står dörren till högskolan vidöppen.