Kritiserat krav på heltid tonas ned

I mitten av augusti tillträdde Nils-Göran Johansson en nyinrättad tjänst som inköpschef på Sundsvalls kommun. Tidigare hade kommunen en upphandlingschef, en tjänst som varit vakant sedan förra hösten.

– Jag har ett bredare uppdrag och är ansvarig för hela inköpsprocessen vilket innefattar även inköpssupporten och e-handel (inköpssystem) vid sidan av själva upphandlingsprocessen, säger han.

Nils-Göran har en lång erfarenhet av inköp och upphandling. De senaste ett och ett halvt åren var han chef för en gemensam upphandlingsfunktion för kommunerna i Jämtland/Härjedalen. Dessförinnan ledde han inköpsarbetet på Landstinget Västernorrland (nuvarande Region Västernorrland) i sju år.

Som inköpschef har Nils-Göran att förhålla sig till den inköpsstrategi som Sundsvalls kommun införde 2016. En strategi som ifrågasattes starkt av Svenskt Näringsliv och andra näringslivsföreträdare eftersom den bland annat ställer krav på att kommunens leverantörer ska erbjuda heltidstjänster. Oron var att det skulle blir svårare för mindre leverantörer att delta i upphandlingarna. Nu visar det sig att kraven är betydligt mindre långtgående än vad som tidigare kommit fram.

Enligt den handlingsplan från 2018 som är kopplad till strategin står det bland annat att rätt till heltid är begränsat till vård och omsorgstjänster och då endast vid inköp över direktupphandlingsgränsen (knappt 2 miljoner kronor för så kallade välfärdstjänster).

– Kravet ska också bara användas då det är rimligt att en leverantör kan bemanna med heltidstjänster, enligt Nils-Göran Johansson.

När det gäller kravet på kollektivavtalsliknande villkor* handlar det endast om branscher där det finns särskilda riskyrken. Vilka dessa är avgörs av arbetsmarknadens parter och är alltså inget som Sundsvalls kommun själv styr över. Kravet på kollektivavtalsliknande villkor gäller också endast vid upphandlingar över det så kallade tröskelvärdet (2,1 miljoner kronor för varor och tjänster. För så kallade välfärdstjänster är gränsen 7,1 miljoner kronor). På punkt efter punkt i handlingsplanen slås det även fast att kraven i strategin ska tillämpas i de fall det anses rimligt. Enligt kommunens ekonomistrateg Jonas Borg beror otydligheten kring strategin på att många läst den som ett operativt dokument.

– Man har trott att det som står i strategin ska bli direkt gällande för alla handläggare. Men enligt vår policy för styrdokument skulle handlingsplanen bli det operativa dokumentet, säger Jonas Borg.

I inköpsstrategin talas det om årliga uppföljningar av följsamheten samt nyckeltal, något som hittills inte har gjorts. Enligt Jonas Borg beror det på brister i IT-systemet. Det går därför inte att säga hur den nya inköpsstrategin påverkat antalet anbud som kommunen får in.

– Vi har idag IT-stöd för stora delar av processen, men eftersom dessa inte är designade för att sammanställa uppgifter om vår inköpsprocess så blir uppföljningarna lidande. Kommunen är fokuserad på att öka digitaliseringen av vår ekonomiprocess och därmed även inköpsprocessen för att förbättra uppföljningen, säger Jonas Borg.

På Upphandlingsenheten i Sundsvall arbetar ett tiotal upphandlare. Nils-Görans mål är att enheten tillsammans med verksamheten ska arbeta mer långsiktigt. Att utveckla dialogen med leverantörerna står också högt på agendan, bland annat genom att erbjuda regelbundna leverantörsträffar och anbudsutbildningar.

Likaså ska upphandlingsenheten fortsätta att förenkla och dela upp upphandlingar i mindre delar så att fler lokala företag väljer att lägga anbud när det är möjligt.

– Ibland ställs det för höga krav, man kan inte begära att litet företag ska ha ett miljöledningssystem till exempel. Då får du ingen som svarar.

Nils-Göran ser fram emot att utveckla arbetet med uppföljning av avtalen.

– Från och med nästa år kommer tre hållbarhetscontroller att tillhöra min enhet. Det betyder att vi på ett bättre sätt håller ihop kravställning och uppföljning inom social, miljö och ekonomi, säger han.