Varje år utannonseras offentliga upphandlingar till ett värde av 800 miljarder kronor. Totalt genomför landets kommuner nästan 13 000 upphandlingar årligen. Trots att offentliga upphandlingar är en stor potentiell marknad för många företag och ett sätt för kommuner att bespara skattemedel, är anbuden få. Vi har frågat företagen varför.
I Sverige omsätter den offentliga sektorns utannonserade upphandlingar varje år drygt 800 miljarder kronor och räknar man samman samtliga av landets kommuners upphandlingar uppgår de till 13 000 till antalet årligen. Då räknas inte ens alla direktupphandlingar in.
Upphandlingarna handlar om allt från vardagliga varor så som pennor till skolor och mat åt äldreboenden, till avancerade tjänster som IT-lösningar i omsorgen. Totalt köper en genomsnittlig kommun varor och tjänster för omkring en tredjedel av budgeten. Hur väl upphandlingen fungerar och hur många företag som vill vara med och konkurrera om uppdragen har därför stor påverkan på både användandet av skattemedel och företagsklimatet lokalt. För det är helt enkelt så att när myndigheten upphandlar på rätt sätt så väljer fler företag att lägga anbud. Och när fler företag är med ökar också chansen att få bästa möjliga kvalitet till bästa möjliga pris.
I Västra Götalands kommuner annonseras drygt 3000 upphandlingar årligen. Det innebär att offentliga inköp är en stor potentiell marknad för de västsvenska företagen. Trots det inkommer det enligt nationell statistik endast en till två anbud i 43 procent av upphandlingarna. Med andra ord är det bristande konkurrens i nästan hälften av alla upphandlingar.
Svenskt Näringsliv undersöker varje år företagsklimatet i landets kommuner. En av frågorna företagen får besvara är hur de upplever att upphandlingarna fungerar i kommunen. I Västra Götaland ger företagen ett underkänt betyg, 2,83 på en 6-gradig skala.
- Rätt använt kan offentlig upphandling vara en positiv kraft i näringslivsarbetet, men då måste det bli mer attraktivt. Att få företag vill vara med i upphandlingar innebär bristande konkurrens, sämre affärer för kommunerna och missade möjligheter för företagen, säger Rudolf Antoni, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västra Götaland.
Under det fjärde kvartalet 2023 ställdes frågor om offentlig upphandling i Svenskt Näringslivs regionala Företagarpanel Västra Götaland. Totalt svarade 776 företag där 45 procent av dem någon gång har deltagit i offentlig upphandling.
Enligt undersökningen finns det främst två anledningar till att västsvenska företag väljer att inte lämna anbud i offentlig upphandling;
Många företag anger även att de bedömer chansen att vinna upphandlingen som för liten i förhållande till vilken tid som behöver tas i anspråk för att lämna ett komplett anbud.
- Regelkrångel får aldrig vara ett hinder för näringslivet att delta i offentliga affärer. Upphandlande myndigheter måste vara medvetna om att varje krav, oavsett avsikt, försvårar möjligheterna för inte minst små företag att vara med och konkurrera. I slutändan drabbar det ju även kommunernas effektivitet och besparingspotential negativt, menar Rudolf Antoni.
Enligt de tillfrågade företagen var den viktigaste faktorn för att de ska börja lämna, eller öka antalet anbud, i offentliga upphandlingar att kommunerna inte ensidigt fokuserar på pris utan även på kvalitet. Många företag efterfrågar mer relevanta krav och mer information om kommande upphandlingar. Dessutom lyfter företagen en bristande uppföljning och utvärdering, vilket på sikt riskerar att skada förtroendet för offentlig sektor som affärspartner.
- Ska upphandlingar kunna fokusera mer på kvalitet istället för pris så måste kommunerna ha kunskap och sätta upp rätt kvalitetskrav. Det är svårt att åstadkomma utan att ta hjälp av företagen. Exempelvis genom att bjuda in till dialog innan man annonserar, avslutar Rudolf Antoni.
Offentlig upphandlingUpphandlingLokalt Företagsklimat