Avtalsrörelsen kan hjälpa drabbade grupper

När avtalsrörelsen drar igång har Svenskt Näringsliv fokus på att rädda de arbeten som finns och skapa nya.

– Från vår horisont är det helt avgörande. Det är kris i stora delar av näringslivet nu, säger Beata Hammarskiöld, expert inom arbetsgivarsamverkan på Svenskt Näringsliv.

En stor osäkerhetsfaktor är arbetslöshetens utveckling. Går företag omkull ökar arbetslösheten vilket i sin tur leder till ökat utanförskapet samt ökade kostnader och minskade intäkter för staten.

– På sikt blir det en ohållbar situation. Vi måste få människor i arbete – det är det som bygger vårt välstånd.

Som ett av de mest exportstarka länderna i världen är Sverige beroende av vad som händer i omvärlden. Det innebär att svenska kostnader inte får öka mer än de gör i omvärlden för då riskerar företag att konkurreras ut.

Eftersom utrymmet för kostnadsökningar är minimalt just nu, och lönerna utgör en stor del av företagens kostnader, har det stor påverkan på lönerörelsen, konstaterar Beata Hammarskiöld.

– Jag hoppas att vi får ett kort avtal med inga, eller i princip inga, kostnadsökningar för att sedan kunna ta nya tag när läget har stabiliserat sig.

Det är olyckligt om de fackliga organisationerna bygger upp förväntningar inför något som är svårt att leva upp till, påpekar Beata Hammarskiöld.

– Att se det som vilket år som helst vore väldigt dåligt för våra arbetstillfällen. Jag tror att många företag och anställda förstår läget och inser hur viktigt det är att vi håller igen.

Hon är kritisk till att vissa grupper kräver extra höga löneökningar på grund av corona, bland annat vårdpersonal.

– De har gjort ett fantastiskt arbete och det tycker nog de flesta i Sverige. För det ska de premieras och det kan göras på många sätt. Bäst är att hantera det lokalt och nära verksamheten. Det är bara där som det går att bedöma hur situationen är eller har varit för olika medarbetare.  

För att inte riskera att förstöra lönebildningen är det viktigt att dessa grupper kompenseras och belönas på andra sätt än genom löneökningar, betonar hon. Många olika yrkesgrupper har gjort en exceptionell insats under corona – allt från bussförare till anställda i livsmedelsbranschen.

– Det kommer nya kriser och då vill nya grupper ha mer. Om vi varje år ska peka ut vilken grupp som ska premieras mest har vi lämnat den svenska lönebildningen där parterna styr, och det skulle skada oss oerhört på lång sikt.

Ett stort antal personer har varit korttidspermitterade under våren och sommaren. Vad som händer med dem under hösten och efter årsskiftet då korttidspermitteringarna avvecklas är avgörande för hur arbetslösheten utvecklar sig.

– Kan de komma tillbaka till sitt arbete eller blir de varslade? Det råder stor osäkerhet om framtiden nu.

Allra mest har arbetslösheten ökat bland unga och nyanlända. Krisen har slagit hårt mot branscher där det ofta inte krävs en lång utbildning eller man talar perfekt svenska. Det handlar främst om persontransporter, handeln och hotell- och restaurangbranschen.

– Massarbetslöshet anses vara när man överstiger tio procent och där är vi nu för ungdomar. Det kan bli en förlorad generation – ett förskräckligt scenario.

Men det finns vägar i avtalsrörelsen för att underlätta för unga och nyanlända att komma in på arbetsmarknaden och räddas undan långtidsarbetslöshet. Första steget är att inte öka företagens kostnader ytterligare utan att träffa låga avtal, enligt Beata Hammarskiöld.

– Det går att göra mycket inom de respektive kollektivavtalen för att öppna dörrarna till arbetsmarknaden för de här grupperna. Genom att sänka eller frysa ingångslönerna till exempel så att fler kommer in. Därefter kan de få en brantare löneutveckling.

Företags- och medarbetarnära lönesättning underlättar. Då kan en anställd börja med en lägre lön och ha en brantare löneutveckling allt eftersom han eller hon blir duktigare.

– Att ha en lönebildning som premierar prestation skapar mervärde och nya jobb på företaget, säger Beata Hammarskiöld.