Reformer för fler i arbete - En analys av självförsörjnings graden i Sveriges kommuner
Den svenska arbetsmarknaden präglas av stora regionala skillnader. Arbetslösheten och sysselsättningsgraden varierar kraftigt mellan kommuner. Dessa mått ger dock inte en fullständig bild av det lokala arbetsmarknadsläget eftersom personer med mycket begränsade arbetsinkomster räknas som sysselsatta.
Syftet med denna rapport är att analysera de regionala skillnaderna i självförsörjningsgrad. Analysen bygger på specialbeställda data från SCB och omfattar personer i åldern 20–65 år, exklusive heltidsstuderande och värnpliktiga.
Rapportens resultat är följande:
• Självförsörjningen varierar kraftigt mellan kommuner. Andelen personer i arbetsför ålder som inte är självförsörjande varierar från 12 procent till över 34 procent i kommunerna med högst andel. I 190 kommuner är mer än var femte person inte självförsörjande. I 51 kommuner är mer än var fjärde person inte självförsörjande.
• Självförsörjningen är låg bland utrikes födda och personer med låg utbildningsnivå. I genomsnitt för landets kommuner är 18 procent av de inrikes födda inte självförsörjande, jämfört med omkring 43 procent av flyktingarna och deras anhöriga. Skillnaderna är särskilt tydliga bland kvinnor med flyktingbakgrund, där mer än hälften inte är självförsörjande i 182 kommuner. Utbildning har även en stor betydelse: i 179 kommuner är mer än hälften av utrikes födda med högst förgymnasial utbildning inte självförsörjande.
• Befolkningssammansättningen förklarar en stor del av skillnaderna, men inte allt. Omkring hälften av variationen mellan kommunerna samvarierar med skillnader i befolkningens sammansättning efter härkomst, utbildningsnivå och kön. Samtidigt kvarstår betydande variation även efter att dessa faktorer beaktats. Denna variation samvarierar med arbetsmarknadens styrka, kommunala förutsättningar och näringslivets struktur.
• Bristande självförsörjning är ofta varaktig. I 225 kommuner hade mer än hälften av dem som inte var självförsörjande 2024 saknat självförsörjning under samtliga år sedan 2019. Persistensen är särskilt hög bland utrikes födda kvinnor: i en genomsnittlig kommun hade 57 procent av dem som inte var självförsörjande 2024 saknat självförsörjning under hela perioden.
Sammantaget visar rapporten att låg självförsörjning är demografiskt koncentrerad, geografiskt ojämnt fördelad och ofta varaktig. Resultaten pekar på behovet av reformer som stärker drivkrafterna att arbeta, ökar antalet instegsjobb på arbetsmarknaden och som förbättrar den geografiska matchningen på arbetsmarknaden.
