Vilka försörjer sig själva i Sverige? En analys av självförsörjningsgraden över tid och mellan grupper.
I denna rapport använder vi data från Statistiska centralbyrån (SCB) för att undersöka vad som kännetecknar de personer i arbetsför ålder (20–65 år, exklusive studerande och värnpliktiga) som inte är självförsörjande i Sverige. För att klassificeras som självförsörjande ska den arbetsrelaterade årsinkomsten enligt SCB uppgå till minst tre inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 250 200 kronor år 2026.
Resultaten visar att:
• Antalet och andelen som inte är självförsörjande har minskat över tid, från knappt 1,4 miljoner individer år 2013 (26 procent) till drygt 1,2 miljoner individer (21 procent) år 2024. Minskningen är framför allt relaterad till en ökad självförsörjningsgrad bland utrikes födda, vilket tyder på att integrationen på arbetsmarknaden har förbättrats.
• Högre utbildning är förknippat med en lägre risk att inte vara självförsörjande. Under perioden 2013–24 var endast 12 procent med lång eftergymnasial utbildning inte självförsörjande, medan motsvarande andel för individer med enbart förgymnasial utbildning var 47 procent. Inrikes födda har högst självförsörjningsgrad för varje utbildningsnivå, medan flyktingar och anhöriginvandrare i genomsnitt har 22–32 procentenheters lägre självförsörjningsgrad beroende på utbildningsnivå.
• I genomsnitt var 87 procent av de nyanlända flyktingarna och deras anhöriga inte självförsörjande under de första tre åren i Sverige. Efter tio år eller mer i Sverige är det fortfarande 37 procent i denna grupp som inte klassificeras som självförsörjande.
• Andelen som inte är självförsörjande är högre bland individer som har tre eller fler barn. Det finns dock en stor variation mellan härkomstgrupper och kön. Endast 19 procent av de inrikesfödda kvinnor med minst tre barn är inte självförsörjande, medan motsvarande andel är 71 procent bland utrikes födda kvinnor som kom till Sverige som flykting eller anhörig till flykting.
• De som inte är självförsörjande har i regel varit detta under en lång tid. Av de som inte var självförsörjande år 2024 hade 82 procent inte heller varit det året innan och cirka hälften var inte självförsörjande under något av de fem föregående åren.
Den ekonomiska tillväxten är direkt relaterad till antal arbetade timmar i ekonomin. För att få fart på Sverige behöver därför en ökad självförsörjningsgrad vara ett centralt mål för den framtida tillväxtpolitiken.
