Arbetsförmedlingens slarviga genomförande har lett till fler än 650 leverantörer inom Rusta och matcha. Alla förlorar på ett system med aktörer som inte har förutsättningarna att prestera, skriver Patrik Karlsson, policyexpert kompetensförsörjning.
Arbetslösheten är återigen på tapeten. Sverige tillhör de länder med högst arbetslöshet i EU. I SVT:s partiledardebatt stångades nyligen riksdagens partiledare i jobbfrågan. De inser problemen. Men när kommer lösningarna?
Arbetsförmedlingen och dess upphandlade aktörer har en roll att spela. Svenskt Näringsliv har i mer än ett decennium drivit på för en renodling av Arbetsförmedlingens uppdrag och för att moderna matchningsföretag ska få större möjligheter att verka i arbetsmarknadspolitiken.
En bärande tanke är att själva matchningen ska utföras av privata aktörer medan Arbetsförmedlingen skulle fokusera på sin myndighetsroll.
Tanken har varit god, men implementeringen har varit undermålig. Genomförandet har lett till att det nu finns hela 650 leverantörer i Arbetsförmedlingens tjänst Rusta och matcha. Det stora antalet leverantörer försvårar kontrollen och ger dåliga förutsättningar för företagen att upprätthålla kvalitet.
Svenskt Näringsliv har tidigare kritiserat att reformen avvikit från den ursprungliga tanken. I en debattartikel i Altinget beskriver nu företrädare för Almega Kompetensföretagen och Utbildningsföretagen effekterna av den dysfunktionella styrningen. Deras medlemsföretag håller på att kasta in handduken.
Sedan årsskiftet har antalet deltagare i Rusta och matcha fallit från cirka 59 000 till cirka 46 000.
Antalet leverantörer växer samtidigt som antalet arbetslösa som anvisas till tjänsten minskar. Sedan årsskiftet har antalet deltagare i Rusta och matcha fallit från cirka 59 000 till cirka 46 000. Allt fler leverantörer ska alltså ”dela” på allt färre arbetssökande. Detta försvårar Arbetsförmedlingens viktiga uppdrag att kontrollera effektiviteten och kvalitén hos leverantörerna. Samtidigt försämras förutsättningarna för leverantörerna.
Inledningsvis uteslöts leverantörer som inte höll måttet. Denna metodik har dock Arbetsförmedlingen slutat att tillämpa, vilket har bidragit till den kraftiga ökningen av antalet leverantörer.
En mångfald av aktörer behövs för att säkra en geografisk närvaro i hela landet. Arbetssökanden ska också ha en möjlighet att kunna välja den bästa leverantören. Men dessa perspektiv kan tillgodoses med avsevärt färre leverantörer.
De som förlorar till syvende och sist är de arbetssökande som riskerar längre tid i arbetslöshet och företagen som inte matchas med rätt kompetens.
Arbetsförmedlingen