Droganvändningen måste stoppas på arbetsplatserna – ”Det här är så viktigt”

– Vi har hundar som är tränade för att leta narkotika. En hundförare med hund skulle en dag hämta upp en kollega – och hunden ställde sig och markerade på kollegans väska. Det blir ganska jobbigt arbetsmiljömässigt.

Det sa Ulrika Scholander, enhetschef på Tullverket, på ett seminarium som Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket anordnade tillsammans under Almedalsveckan. Ämnet för seminariet var: Drogfria arbetsplatser utan kriminalitet – hur når vi dit?

– Det här är så viktigt att våra förbund och våra medlemsföretag måste adressera den här frågan varje vecka, sa Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– Vi läser ju alla tidningen och ser toppen på isberget, det värsta, det grövsta våldet som mer eller mindre har en koppling till narkotikabrottslighet. Bakom det döljer sig ju att det faktiskt finns väldigt många människor som använder narkotika. Och de jobbar, sa han.

Narkotikaanvändandet i samhället ökar. Inte minst syns det i de avloppsmätningar som bland annat Tullverket jobbar med. Sedan 2015 har mängden kokain fördubblats i samhället, enligt mätningarna.

– Sätter vi det i saklig kontext, så gör vi jättebeslag. Förra året tog vi 1,6 ton narkotika. Produktionen i Sydamerika är gigantisk och det är väldigt lönsamt. Och då pratar vi bara kokain. Det finns ju mängder med andra substanser också, sa Ulrika Scholander.

Och problemet letar sig in på arbetsplatserna. Några konkreta siffror på hur mycket finns inte, men tendenserna är tydliga.

– Det är ett gigantiskt problem. Det märker vi inte minst när vi har telefon- och mejlrådgivning med våra medlemsföretag. De drogrelaterade frågorna har ökat enormt de senaste fem-sex åren, sa Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Skapar säkerhetsproblem

Det som tidigare var frågor kopplade till alkohol har numera alltså alltmer övergått till att handla om droger.

– I och med att narkotika är illegalt skapar det andra säkerhetsproblem för företagen.

Inte minst handlar det om infiltration. Det finns kriminella nätverk som placerar människor på företagen, vilket självklart ställer till det säkerhetsmässigt.

– Man kan fiffla med pengar, man kan utsättas för påtryckningar av organisationer eller vad det nu kan vara, sa Per Widolf.

– Är man missbrukare, så ökar sårbarheten. Man blir sårbar som individ för organiserad brottslighet som kan använda dig som infiltratör, sa Ulrika Scholander.

Christer Brus är ordförande för Transportföretagen och åkare, med 150 anställda.

– Jag träffar väldigt många åkerier, flygbolag, sjöfartsbolag, ja, alla möjliga transportbolag. Det har blivit allt vanligare att man pratar om det här. Det har blivit märkbart, både på grund av brottsligheten och på grund av att det har blivit ett arbetsmiljöproblem, sa han om den ökande narkotikaanvändningen på arbetsplatser.

Christer Brus har själv varit med om att Polisen ringt upp och meddelat att en medarbetare inte skulle komma till jobbet nästa dag.

– Det visade sig att det var drogrelaterat.

Användandet av narkotika påverkar inte bara företagens arbetsmiljö. Det har också effekt på företagens resultat, konstaterade Per Widolf.

– Det slår direkt mot produktiviteten. Det är avgörande för företagens överlevnad, sa han och förklarade att den som är drogpåverkad presterar sämre på jobbet eller kanske inte ens dyker upp.

Ett sätt att stoppa missbrukare på arbetsplatser är genom drogtester. Per Widolf berättar om ett av Industriarbetsgivarnas medlemsföretag som skulle anställa semestervikarier.

– De var väldigt nöjda för de hade drygt 20 sökande som de bedömde som potentiellt anställningsbara till en tjänst. Efter drogtesterna så var det bara tolv som var potentiellt anställningsbara, sa han.

Men drogtester är inte möjliga i offentlig verksamhet.

– I offentlig sektor har vi ett skydd mot kroppsligt ingrepp. Staten får inte göra vad som kan betecknas som kroppsligt ingrepp mot medborgarna. Det är stadgat i regeringsformen, sa Hanna Schmidt, chefsjurist på Arbetsgivarverket, och fortsatte:

– När staten uppträder som arbetsgivare i förhållande till anställda i offentlig sektor då slår samma skydd till utifrån ett rättsfall från Arbetsdomstolen som kom i mitten på 80-talet. Det är väldigt begränsande för alla offentliga arbetsgivare.

Allvarligt problem

Tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har därför Arbetsgivarverket skickat en hemställan till regeringen om att tillsätta en utredning för att se över frågan och kanske få till stånd en lagstiftningsförändring.

– Det här har varit ett allvarligt problem länge. Nu har det kommit till ett läge där vi behöver trycka på lite mer, sa Hanna Schmidt.

Mattias Dahl konstaterade att även om privata arbetsgivare har en större möjlighet än offentliga att genomföra drogtester, så räcker inte möjligheterna till. Till exempel är det inte tillräckligt enkelt att göra bakgrundskontroller, menade han.

– Jag kan intervjua dig hur många gånger som helst, men det är inte säkert att du berättar allt. Allra minst om du har något att dölja, sa han.

För att få bukt med problemet finns det nu gemensamma arbetsgrupper med fack och arbetsgivare för att komma överens kring frågor som rör drogmissbruk på arbetsplatser. Men Mattias Dahl menar att politiken måste gå före.

– Det är viktigt att lagstiftningen är bottenplattan. Den måste hänga med och vara relevant, sa han.

– Allt stöd vi kan få i lagstiftningsform hjälper oss, sa Christer Brus.

Politikerna instämmer i att det blir ett allt större problem med droger i arbetslivet.

Magnus Persson (SD) är ordförande för arbetsmarknadsutskottet, men också ledamot i kommunfullmäktige i Bromölla kommun. Även i den kommunen märks problemen.

– Det handlar till exempel om Lex Maria-anmälningar inom hemtjänsten, när mediciner har försvunnit från brukare. Då är det personal som har ett missbruk. Och det har hänt mer än gång. Det visar hur brett det här problemet är, sa han.

– Vi har sett en bredd av företrädare från olika arbetsplatser som vittnar om hur stort det här problemet är. Det sätter ett tydligt ansvar för oss som lagstiftare att se till att rätt redskap kommer på plats, sa Oliver Rosengren (M), ledamot av arbetsmarknadsutskottet.

Han menade att lagstiftarna redan har vidtagit fler olika åtgärder för att trygga arbetsplatserna. Men det finns mer att göra.

– Det är uppenbart att det finns delar av lagstiftningen som står emot varandra. Då måste vi peka med hela handen för att kunna säkra de här arbetsmiljöerna, sa han och menade särskilt offentlig verksamhet där myndighetsutövning måste vara drogfri.

– Men det är klart att det kräver noggranna utredningar och uppföljning för att göra detta på bästa sätt, fortsatte Oliver Rosengren.

Han fick medhåll av Lars Isaksson (S), ledamot av justitieutskottet.

– När både SKR, Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv efterlyser samma sak så vore det dumt av oss som politiker att inte lyssna på det, sa han och fortsatte:

– Vi kan stötta och hjälpa genom lagstiftning, men vi behöver också få ner efterfrågan och göra det svårare att bruka droger, för då får vi bort en del av gängkriminaliteten. Drogerna är drivande i den våldsspiral som finns också kring ekonomisk brottslighet.

Bland paneldeltagarna fanns en samsyn kring att det bör bli enklare att genomföra bakgrundskontroller inför en anställning. Trots det har ett par HD-domar på senare tid gjort det snarare svårare än enklare.

– Det är ett märkligt systemfel i att det ska vara helt öppet för kriminella att tittar på vad man har för fastigheter, bilar, ekonomi och allt möjligt annat genom två knapptryckningar på internet, men om man däremot vill ta reda på om någon är kriminell, så är det omöjligt, sa Oliver Rosengren.

– Det måste vara möjligt för arbetsgivare och myndigheter att göra bakgrundskontroller.