För att belysa vad AI-förordningen skulle innebära har Svenskt Näringsliv genomfört webbinariet Att ta ansvar för AI samt tre paneldiskussioner. Det som framkommit är ett välkomnande av ansatsen att skydda användarna av AI system och skapa tillit till AI-användningen men en skarp kritik av vilka konsekvenser förslaget skulle innebära för konkurrenskraft, innovation och företagande.
Användningen av AI-lösningar är viktig för konkurrenskraft, säkerhet, bra kundupplevelse och korrekt och snabb service till medborgarna. Europeiska kommissionens förslag till AI-reglering bygger på begreppet förtroende, vilket är centralt för att nå ökad AI-användning. Målet bör vara att skapa det bästa klimatet för innovationer och investeringar för att forma Europas digitala framtid. Tyvärr kommer de goda avsikterna att gå förlorade i praktiken. Den nuvarande versionen av förslaget är förödande för investeringar, innovation och AI-användning.
Den tekniska utvecklingen gynnas av internationell forskning och handel. Tack vare möjligheten att köpa komponenter och AI-lösningar från länder utanför Europa kan svenska företag ligga i framkant av teknikutveckling och konkurrensförmåga. De exporterande företagen bygger sin verksamhet för att fungera i alla de länder där de har sin marknad och därför behöver regelverket för teknikanvändning bygga på internationella principer och överenskommelser för att främja internationell handel. OECD:s AI-principer och de etiska riktlinjerna för tillitsfull AI är därför rätt utgångspunkterna. Men AI-förslaget överlappar med befintliga lagar på ett sätt som få företag kan reda ut. Dessutom strider flera av kraven i förslaget mot GDPR. Förslaget innebär orealistiska kostnader och administrativa bördor på företag i alla branscher. Förödande är att förlaget hårdast drabba de mest innovativa bolagen, start-ups och små och medelstora företag.
AI är inte oreglerat, men vissa aspekter av AI-lösningar utmanar de befintliga reglerna; autonoma system, självlärande, olika aktörer under AI-livscirkeln, öppna och föränderliga system och även till viss del black box-problematiken. Dessa utmaningar måste hanteras i befintliga förordningar för att undvika regelkonflikter och främja förutsebara, tillämpliga och konsekventa lagar. AI-lagen överlappar och kommer även i konflikt med lagar om dataskydd, produktsäkerhet, diskriminering och ansvar.
Det finns en betydande oro för att förslaget till AI-lag är alldeles för omfattande och vagt för att ge ett uppsving för EU:s konkurrenskraft och AI-användning. Förslaget är svårt att tillämpa, icke-proportionellt, inte teknikneutralt, saknar innovations- och utvecklings ansatser samt ambition att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft.
Låt inte AI-Act hindra entreprenörers och företags möjligheter att skapa viktiga lösningar för framtiden. Nu är det upp till Europaparlamentet och medlemsstaterna att omarbeta detta förslag för att främja användningen av tillitsfull AI och EU:s teknologiska kapacitet.