Europas konkurrenskraft en ödesfråga

1 januari blir Sverige ordförandeland i EU. Samtidigt befinner sig Europa i flera parallella kriser. Det ryska angreppskriget mot Ukraina, energikrisen, inflationen och trycket mot Europas ekonomier är alla frågor som kommer dominera ordförandeskapet.

Krishanteringen rör i allra högsta grad Europas företag. Ett friskt och konkurrenskraftigt europeiskt näringsliv är en förutsättning för att vi uthålligt ska kunna stödja Ukraina och klara oss igenom övriga kriser.

I den svenska EU-deklarationen den 16 november lyfte statsminister Ulf Kristersson Europas konkurrenskraft som samarbetets tredje ödesfråga, efter säkerheten och klimatet. Det är mycket välkommet. Ambitionen att bygga en allians för ett konkurrenskraftigt Europa är också berömvärd.

Men insikter och ambitioner måste omsättas i konkret handling. I det omedelbara perspektivet för att hantera pågående kriser, men framför allt i en långsiktig strategi för ett mer konkurrenskraftigt Europa.

Idag (fredag 25/11) står Svenskt Näringsliv värd för ett möte med ordförandena och vd:arna för fyrtio näringslivsorganisationer från över trettio olika länder inom Business Europe. Fokus kommer att ligga på det svenska ordförandeskapet och att få en långsiktig strategi för konkurrenskraft.

Tillsammans har vi tydliga förväntningar:

Säkra Europas fossilfria energiförsörjning och möjliggör för företagen att klara energikrisen.

Idag är gaspriserna i Europa fem till sju gånger högre än i USA. Det slår omedelbart på konkurrenskraft och marginaler och därmed på produktion och sysselsättning. Den akuta krisen riskerar att radera ut välfungerande företag. Det behövs en europeisk politik som lägger grunden för långsiktiga investeringar i fossilfri elproduktion. På kort sikt behövs också åtgärder som minskar de skadliga effekterna av det höga gaspriset som är en följd av kriget i Ukraina.

Fördjupa den inre marknaden och stärk Europas konkurrenskraft.

2023 är det trettio år sedan EU:s inre marknad sjösattes, med målet om fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Hur vi än mäter så har Europa blivit både rikare och starkare genom att vi öppnade upp våra ekonomier och skapade en gemensam marknad. Det allt djupare ekonomiska samarbetet har också bundit våra länder närmare varandra.

Arbete med att fördjupa den inre marknaden – inte minst för tjänster – måste löpa parallellt med ett bredare avregleringsarbete. Gemensamma regler som gäller i 27 länder välkomnas av näringslivet, men mängden och komplexiteten i nya och gamla regler är oroväckande. Även det är en fråga om konkurrenskraft. 

Låt näringslivet driva den gröna omställningen.

Statsministern har rätt i att näringslivet är den nya miljörörelsen. Men det arbetet kräver rätt förutsättningar. Det är ett politiskt ansvar – på nationell och europeisk nivå – att säkra försörjningstryggheten i elsystemet. Inte minst mot bakgrund av kommande elektrifiering av allt från industri till transporter. Lagar och regler behöver vara teknikneutrala. Den svenska skogen måste fortsätta att få vara en värdefull ekonomisk och miljömässig resurs för både Sverige och Europa.

Utveckla EU:s roll som global drivkraft för fri och regelbaserad handel.

Det är genom handel vi får utväxling på vår konkurrenskraft och vår innovativa förmåga. Till dags dato har EU slutit över 40 handelsavtal som täcker drygt 70 länder över världen. EU behöver sluta fler handelsavtal, inte minst för att ge bättre förutsättningar för diversifiering i en geopolitisk komplex värld, men framför allt vara en drivkraft för fri och regelbaserad handel. De senaste åren har EU byggt en verktygslåda med en lång rad instrument för att skydda EU, nu är det dags att sätta fokus på instrument och avtal som ökar handeln.

Accelerera digitaliseringen.

Sverige och EU behöver säkerställa möjligheten till gränsöverskridande dataflöden, e-handelsavtal, datadelning och AI-användning. Men också hyvla ner andra hinder som försvårar för etablerandet av en fungerande europeiska digital inre marknad. Investeringarna i digital infrastruktur och forskning, såväl offentliga som privata, behöver öka kraftigt.

Stärk förutsättningarna för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet.

EU investerar idag mindre i FoU jämfört med USA och Kina, vilket påverkar Europas innovationskraft negativt. Europa är också sämre på storskalig kommersialisering av forskningsframsteg. Vilket i sin tur hänger samman med ett för svagt innovationsklimat.

Vi behöver offensiva satsningar, med öppna utlysningar och prioriteringar som identifierats tillsammans med näringslivet. Det offentliga ska sätta väl fungerande regler och företagen ska sedan konkurrera om att ta fram de bästa lösningarna utifrån jämlika spelregler. Att EU tar ett kliv fram i forskning och utveckling är en ödesfråga, om EU ska vara konkurrenskraftigt. 

Både Svenskt Näringsliv och våra europeiska systerorganisationer inom Business Europe har stora förväntningar på det svenska ordförandeskapet. Europa behöver en nystart, en offensiv reformagenda och stärkt konkurrenskraft.

Artikeln publicerad i Di 2022-11-24