Rapport: Därför är naturrisker en strategisk fråga för näringslivet
Försämringar av naturen och dess resurser och tjänster är inte bara miljöproblem, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. ”Naturen är inte bara en kuliss runt omkring oss, utan själva basen för det vi växer ur och som skapar den ekonomiska tillväxten”, säger Christine von Sydow, policyexpert.
En ökad frekvens av torka och översvämningar liksom påverkan på tillgång till bördiga jordar, vatten och andra naturresurser sätter stor press på företagens råvarutillgång, produktion, leverantörskedjor och transporter. Konsekvenserna är globala: Tre av fyra europeiska företag är direkt eller indirekt beroende av naturen, och över hälften av världens BNP är kopplad till naturresurser. Det visar rapporten ”Från risk och resursberoende till resiliens” som bygger på forskning från de senaste åren.
– Vi har inte tagit fram en ny analys, utan i stället sammanställt den information som redan finns för att göra den mer lättillgänglig för näringslivet, säger Karin Nilsson, miljöpolicyexpert och medförfattare till rapporten.
– Naturen är inte bara en kuliss runt omkring oss, utan själva basen för det vi växer ur och som skapar den ekonomiska tillväxten, tillägger kollegan och medförfattaren Christine von Sydow, policyexpert.
Produkter riskerar försvinna
Insikten om naturriskernas betydelse går tillbaka till de första jordbrukssamhällena för omkring 9 000 år sedan, som kollapsade till följd av förstörelse och överutnyttjande av naturresurser, berättar Sara Sundquist, näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen.
– Här kan man dra en röd tråd till att Unilever 2022 sålde större delen av sin teportfölj i väst. Bedömningen var att den typen av lågpriste som konsumeras i västvärlden blir svår att fortsätta producera på grund av de stora naturriskerna. Den typen av produkter riskerar helt enkelt att försvinna eftersom produktionen innebär alltför höga risker, säger hon.
En stor del av infrastrukturen bygger fortfarande på lösningar från förra seklet och är inte anpassad till dagens förutsättningar
Svenskt Näringslivs rapport lyfter också hur naturrisker också kopplar till nationell säkerhet och global stabilitet. Försvarssektorn är ett exempel på vilket strategiskt misstag det är att behandla säkerhetsinvesteringar, näringsliv och miljö- och klimatinnovation som separata frågor, menar Florian Krampe, programchef för klimat och risk vid SIPRI.
– En stor del av infrastrukturen bygger fortfarande på lösningar från förra seklet och är inte anpassad till dagens förutsättningar. Ändå fortsätter vi att fokusera på att investera i att säkra gränserna, medan hanteringen av klimatförändringarna får komma sen. Men verkligheten är att försvarsinvesteringar redan nu undermineras av klimatförändringarnas effekter. Vi ser landningsbanor som spricker och annan infrastruktur som försämras. Det riskerar att urholka de investeringar man försöker göra, säger han.
Krävs ett samlat agerande
Eftersom alla företag på något sätt är beroende av naturen krävs ett samlat agerande. Ett ökat fokus på biologisk mångfald och starka ekosystem kan stärka naturens resiliens och anpassningsförmåga, vilket i förlängningen också skyddar globala leverantörs- och värdekedjor, visar rapporten.
– När förutsättningarna förändras, förändras också sättet vi behöver tänka på risk, säger vd Jan-Olof Jacke.
Enligt Jytte Guteland, riksdagsledamot (S), står Sverige inför ett nytt skifte jämförbart med industrialiseringen på 1800-talet.
– Ska vi vara ledande i den gröna omställningen eller hamna på efterkälken jämfört med andra länder? På den politiska arenan kan vi ibland vara lite långsammare, men i näringslivet finns insikten, säger hon.
Vissa av besluten fattas politiskt i riksdagen, men de flesta behöver fattas i styrelserummen
Liknande tongångar kom från Daniel Westlén, statssekreterare hos vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.
– VI behöver se förändringar i vårt arbetssätt, och de måste ske genom beslut. Vissa av besluten fattas politiskt i riksdagen, men de flesta behöver fattas i styrelserummen. Därför är den här rapporten viktig. Den visar hur utmaningarna kring klimatet och den biologiska mångfalden behöver hanteras tillsammans, säger han.
Svårt att bedöma naturrisk
Utmaningarna är stora. Mattias Fritz, Nordenchef på Zurich Insurance Europe, säger att klimat -och naturrelaterade risker är den mest komplexa och svårbedömda utmaningen för försäkringsbranschen.
– Dels är det väldigt dyrt, dels svårt att riskbedöma. Försäkringsbolagen vill också undvika att ta på sig för stora kumulativa risker, eftersom det kan hota verksamheten som helhet. För att skapa resiliens behöver vi framför allt bygga upp mer kunskap, säger han.
Vi ser det här som en strategisk fråga och tror starkt på att vi måste hitta sätt att bryta kopplingen mellan ökad resursanvändning och företagens utveckling
Ett företag som redan nu väger in naturrelaterade utmaningar som en strategisk risk är Scania. I samarbete med WWF Sverige har bolaget tagit fram en industrianalys som belyser naturrelaterade risker och möjligheter i transportsektorn.
– Vi ser det här som en strategisk fråga och tror starkt på att vi måste hitta sätt att bryta kopplingen mellan ökad resursanvändning och företagens utveckling. Vi hoppas att det kan inspirera andra aktörer att agera, både i vår egen bransch och i leverantörsleden, säger Fredrik Nilzén, hållbarhetschef på Scania.
Förväntas av kunder
På bankfronten tar Danske Bank liknande initiativ och arbetar med att integrera naturrisker och frågor om biologisk mångfald i sina investeringsprocesser.
– Dels kan man se det ur ett investeringsperspektiv: vilka risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald som kan påverka värdet på investeringar. Till exempel om det finns risker kopplade till bolag som Unilever, och om de riskerna redan är reflekterade i priset på tillgången. Utöver det tittar vi också på om våra investeringar har en negativ påverkan på samhället, vilket också är något som förväntas av våra kunder, säger Erik Eliasson, chef för hållbara investeringar på Danske Bank.
