Ett ensidigt fokus på en energikälla hämmar utbyggnadstakten. Vi måste lägga det märkliga kulturkriget mellan olika kraftslag bakom oss, skriver vd Jan-Olof Jacke.
För att Sverige ska klara klimatmålen krävs politiskt ledarskap. Den fossilfria elproduktionen behöver ökas kraftigt. Enligt de beräkningar vi har gjort på Svenskt Näringsliv krävs en fördubbling till 2045 för att industrin ska klara omställningen och transportsektorn elektrifieras. Omställningen behöver ske med värnad konkurrenskraft för svensk ekonomi och kräver ett offensivt internationellt klimatledarskap.
När elproduktionen ska fördubblas krävs en kraftig utbyggnad av vindkraften kombinerat med mer, ny kärnkraft. Det krävs också full användning av vattenkraft och solkraft. Att det politiska stödet för ny kärnkraft ökat snabbt under senare år är därför en viktig politisk förändring. Att det politiska stödet för vindkraft säkras runtom i landet är likaledes viktigt. För bägge kraftslagen väntas viktiga politiska förslag under året, såsom ändringar i miljöbalken och förslag till lokala incitament för mer kraftproduktion. Dessa förslag behöver mötas av bred politisk uppslutning.
Tidöpartierna har som uttalad ambition att stärka förutsättningarna för investeringar i kärnkraft. En politik som har börjat rullas ut. Det är avgörande att andelen planerbar elproduktion är tillräcklig för att säkra stabiliteten i energisystemet.
Vi ser nu också hur kraftsektorns aktörer blir alltmer konkreta i sina planer. Även Centerpartiets nyvalde partiledare Muharrem Demirok vill nu möjliggöra för ny kärnkraft. Samtidigt visar de positiva signalerna från Socialdemokraterna under valrörelsen att förutsättningarna för en bred parlamentarisk uppslutning är bättre än på mycket länge. Att regeringen nu är tydlig med att också vindkraften ska byggas ut är därför välkommet. Det bidrar till att öka den långsiktiga robustheten i den svenska energipolitiken och stärker investeringsviljan i ny elproduktion.
Vi måste lägga det märkliga kulturkriget mellan olika kraftslag bakom oss. Ett ensidigt fokus på en energikälla hämmar utbyggnadstakten, men riskerar också att skapa obalanser i systemet. Nu behövs ett brett politiskt stöd för alla fossilfria kraftslag. Vind, vatten, sol och kärnkraft.
En växande enighet i energipolitiken borde också vara en förutsättning för en framtidsinriktad debatt om svensk klimatpolitik. Vad är långsiktigt effektivt i relation till det globala klimatet? Vad bidrar till att vi når våra mål och vad är en klok politik för att göra det? Vilken roll ska Sverige ha i det globala arbete som klimatomställningen med nödvändighet utgör? Resten av världen agerar nu allt snabbare. Sveriges utgångsläge är starkt, men ska vi behålla ledartröjan krävs tempo, kraftsamling och långsiktiga beslut.
Det råder allt större enighet om att vi behöver bygga ut alla fossilfria kraftslag. Vi ser också en växande samsyn kring att näringslivet måste spela en avgörande roll i klimatomställningen. Detta var ett tydligt tema både när Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i oktober och när Magdalena Andersson läste upp sin i november 2021.
”Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation, men numera också en viktig miljörörelse – världsledande i hållbarhet och grön omställning.”, konstaterade Ulf Kristersson. Ju bredare politisk enighet om denna beskrivning, desto bättre. Våra medlemsföretag känner förväntningarna på att vara just världsledande. Men de har därför också motsvarande förväntningar på politiken. Svenska företag vill göra nytta och de vill ha förutsättningarna för att göra det.
Vi behöver öka tempot i frågor som rör allt från kompetensförsörjning till tillståndsgivning. Sveriges kanske viktigaste bidrag till den globala klimatomställningen är ett grönt och innovativt näringsliv som har möjlighet att verka globalt, men också att visa att sänkta utsläpp kan gå hand i hand med ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft.
Det borde vara en viktig utgångspunkt i utvecklingen av svensk klimatpolitik. Att låta företagen – den viktiga miljörörelsen – vara med och driva omställningen, inte minst internationellt. Enligt beräkningar som Material Economics gjort på vårt uppdrag visar att det svenska näringslivets globala miljönytta motsvarar ungefär hälften av Sveriges samlade utsläpp på hemmaplan. Enligt prognoser fram till 2040 har vi förutsättningar att skapa en global klimatnytta som med råge överstiger våra egna utsläpp.
Det globala perspektivet måste därför alltid vara närvarande. Det handlar om att driva politiska förändringar som får genomslag och effekt.
Detta handlar inte om att minska det offensiva klimatarbetet i Sverige - utan om att vi har ett ansvar att driva en effektiv och ändamålsenlig klimatpolitik som bidrar till sänkta utsläpp globalt och stärker våra företags möjligheter att vara ledande på området. Om vi lägger stora resurser på en kostsam och ineffektiv politik som inte är tydligt kopplad till globala klimatmål så kommer vår globala påverkan på klimatutsläppen att försvagas. De senaste veckornas debatt om svenska nationella mål behöver också ses i det ljuset. Vad är det som verkligen gör oss till ett internationellt föredöme?
Sverige har ett starkt ledarskap i klimatfrågan. Det ska vi ha även framgent. Genom att:
Sverige har ett ansvar att vara ledande i klimatomställningen. Svenska företag både kan och vill vara med och ta det ansvaret. Men det kräver en offensiv och framåtlutad politik – på områden som gör verklig skillnad.
Artikel publicerad i Di 2023-04-10
Kraftsamling elförsörjning och tillstånd