Lämnar britterna EU utan ett avtal vid årsskiftet, så väntar många förändringar för svenska företag. Men även om det blir ett avtal blir det stora negativa effekter av EU-utträdet. I den här brexitguiden får du som företagare råd om hur du kan förbereda dig.
Storbritannien lämnade EU den 31 januari i år. När övergångsperioden nu lider mot sitt slut är det fortfarande osäkert om ett frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien blir färdigt till årsskiftet.
Ett avtalslöst tillstånd får många negativa effekter för de svenska företag som har kommersiella relationer med landet. Men av ännu större betydelse är de förändringar som kommer att ske oavsett om förhandlingarna går i mål eller ej och oavsett vad de resulterar i. Vi talar om de oundvikliga effekterna av att Storbritannien lämnar EU och att de heller inte kommer att återfinnas på EU:s inre marknad, som Norge, eller ingå i en tullunion med EU.
Det blir inte alltså inte ”business as usual” vad som än händer.
Brexit påverkar alla svenska företag som har någon form av affärer med Storbritannien. Det gäller de som:
Även företag som inte har några direkta affärer med Storbritannien kan drabbas indirekt om de är underleverantörer till företag som gör affärer med landet.
Alla företag som är exponerade mot den brittiska marknaden, direkt eller indirekt, kan komma att påverkas av den förväntade nedgången i den brittiska ekonomin efter utträdet. Storbritannien förlorar den fria tillgången till sin helt dominerande marknad, EU, och det kommer att leda till ekonomiska problem i landet, vilket bland annat kan ta sig uttryck i minskad efterfrågan på svenska produkter.
1 januari 2021 kommer Storbritannien att betraktas som ”tredje land”, vilket betyder att det uppstår en gräns mot landet.
Handlar ni i dag med länder utanför EU, såsom Norge eller USA? I så fall kan det ge värdefull kunskap kring regelverket för tullformaliteter i handeln med Storbritannien. Om inte är det hög tid att sätta sig in i vad som gäller.
Om ni exporterar eller importerar varor kommer effekterna bli omedelbara i form av nya formaliteter när varorna ska passera den nya tullgränsen. Alla varor ska tulldeklareras. Det är oundvikligt, som en följd av att Storbritannien inte längre ingår i EU:s tullområde, och varor som inte uppfyller lagstadgade krav kommer stoppas vid gränsen. De företag som inte har eori-nummer från tullen måste skaffa sig det. Kontakta tullen om detta.
En annan viktig och helt säker förändring gäller momsen. I och med att Storbritannien lämnar EU lämnar de också EU:s skatteområde. Det betyder att försäljning till Storbritannien ska deklareras som export i den svenska momsdeklarationen och i tulldeklarationen. Då det gäller försäljningar från Storbritannien till Sverige ska importmomsen betalas till Tullverket om importören inte är momsregistrerad i Sverige. Om importören däremot är momsregistrerad i Sverige finns förenklingsregler. För mer information om detta, kontakta Skatteverket.
Det kan, beroende på vilka varor det rör sig om, tillkomma en mängd nya regler att ta hänsyn till och nya tillståndsprövningar, avgifter och restriktioner. Speciellt om ni handlar med så kallade restriktionsvaror, exempelvis livsmedel, jordbruksprodukter, läkemedel, kemikalier eller krigsmateriel, kan det komma att behövas särskilda dokument. För mer information om vilka varor som omfattas, klicka här.
Även om ert företag gjort allt ni ska göra måste man ändå inledningsvis räkna med stora problem i form av köer och eventuellt kaos i hamnar och gränsövergångar i Storbritannien efter årsskiftet. Räkna inte med smidiga varuflöden i början av året.
På längre sikt bör företag, som en följd av den nya byråkratin, också ta höjd för långsammare och dyrare varuflöden till och från Storbritannien. Olika införsel/utförselorter kan innebära olika lång väntetid vid import/export ifall det uppstår fysiska kontroller. Det kan vara värt att undersöka hur situationen ser ut för era varor.
Det kan vara viktigt att fundera på hur långa förseningar ni klarar. Om ni handlar med exempelvis matvaror eller annat som är tidskänsligt kan det vara dags att se över alternativa möjligheter.
Incoterms (International Commercial Terms) är ett antal regler som tagits fram av Internationella handelskammaren (ICC) och som preciserar ansvarsområden, risker och kostnader vid transport av varor från säljare till köpare. Dessa används vid internationell handel i betydligt högre grad än handeln inom EU och kan därför vara viktig att känna till vid framtida handel med Storbritannien. Se mer här:
I det fall EU och Storbritannien inte kan förhandla fram ett frihandelsavtal kommer tullar att införas på vissa varor. De gäller såväl export till som import från Storbritannien. Mer om de brittiska tullsatserna, som på vissa varor kan sträcka sig till 20 procent finner du här:
EU:s tullsatser, som är de som kommer att gälla för import av brittiska produkter till Sverige, finner du här.
Bortsett från tullformaliteterna är det mesta osäkert och det kan vara en god ide för företagen att hålla kontakt med sina brittiska kunder/leverantörer om potentiella problem. Handelshinder kommer uppstå, det kan bli tullar, nya krav och procedurer, förseningar och avgifter. Det gäller inte bara själva handeln utan även personrörligheten och möjligheten att föra data över gränserna.
Mycket är osäkert och kommer förbli så för det ligger i själva frågans natur. Storbritannien har valt att lämna EU för att helt på egen hand kunna besluta vilka lagar och regler som ska gälla i landet. Det betyder att deras lagar på olika områden kommer kunna börja avvika från årsskiftet. Men när det sker och på vilka områden och på vilket sätt är oklart. Och det kommer dessutom ändras i takt med nya politiker tar vid i landet och driver sin agenda. Med andra ord så måste företag i alla branscher räkna med en permanent högre grad av osäkerhet i sina affärsförbindelser med Storbritannien. Bara för att en viss affärsmodell, produkt, produktionsmetod eller försäljningskanal etc. är möjlig i Sverige, Tyskland eller Spanien kan man inte räkna med att samma upplägg automatiskt kommer vara möjligt i Storbritannien. Det kan absolut vara möjligt men det saknas garantier.
För att ta några exempel på vad detta kan betyda:
Kommerskollegium har en utmärkt sida med konkret information i en mängd frågor till företag
Kommerskollegium har också en komplett lista med länkar till relevanta myndigheter i Sverige som kan ge mer exakt information om olika sakfrågor:
EU-kommissionen har sammanställt de viktigaste konkreta förändringarna som sker oavsett utfallet av förhandlingarna i ett dokument.
EU-kommissionen har publicerat ett stort antal s.k. ”beredskapsmeddelanden” (notices) med anvisningar vad gäller olika brexitfrågor. Det gäller allt från kemikalielagstiftning, bolagsrätt och domännamn på internet till copyright och märkning av ekologiska produkter. Dessa kan hittas här:
Ta kontakt med era partners, underleverantörer och andra för att se om de är beredda på komplikationer som kan uppstå. Det kan också vara läge att se över vilka avtal ni har och hur de påverkas av Brexit.
Storbritanniens framtida relation till Sverige och EU är en oerhört viktig fråga för svenska företag. Ländernas ekonomier är starkt sammanflätade.
2019 var Storbritannien vårt sjätte största exportland och vårt sjunde största importland för varor. Handeln är mycket diversifierad, på både export- och importsidan märks särskilt bilar, motorfordonskomponenter, maskiner och apparater samt petroleumprodukter. Dessutom exporterar svenska företag mycket trä- och pappersprodukter. Britterna uppskattar dessutom svenskt cider.
Svenska företag har de senaste sex åren i genomsnitt exporterat varor till ett värde av nästan 79 miljarder kronor per år. Motsvarande siffra för importen var 67 miljarder.
Handeln med tjänster är något lägre. Exporten, de senaste sex åren, har i genomsnitt varit 52 miljarder kronor medan importen legat på 60 miljarder per år i snitt. Relativt sett är dock Storbritannien en ännu viktigare handelspartner för tjänster. De var nummer två både på export- och importsidan 2019. Det som handlas är till stor del affärs- och it-tjänster samt immateriella rättigheter, betalning för rätten att använda bland annat patent och varumärken.
Men utbytet mellan Sverige och Storbritannien består inte bara av handel. De brittiska företagens investeringar i Sverige värderades 2018 till 430 miljarder kronor. Motsvarande siffra för de svenska företagens tillgångar i Storbritannien var samma år 200 miljarder kronor.
66 000 jobb uppskattas finnas i Sverige tack vare vår export till Storbritannien (de exporterande företagen samt hos deras underleverantörer). Samtidigt skapar importen från Storbritannien jobb i Sverige. 43 000 personer arbetar uppskattningsvis i brittiskägda företag i Sverige och 75 000 personer jobbar för svenskägda företag i Storbritannien. Även om dess siffror delvis är överlappande är troligen över 100 000 jobb i Sverige beroende av våra ekonomiska relationer med Storbritannien.