Pensionärernas inkomst ökar snabbare än för den arbetande befolkningen, samtidigt som vi lever längre och kostar mer, enligt en ny rapport. ”Paradoxalt nog gör det att vi riskerar att bli allt fattigare. Därför måste vi underlätta för människor att jobba längre”, säger Lars Stjernkvist på Kansliet för hållbart arbetsliv.
2021 tillsattes Kansliet för hållbart arbetsliv med uppdraget att ta fram förslag för hur ett hållbart arbetsliv kan skapas för att klara kompetensförsörjningen i Sverige långsiktigt. Främsta fokuset har varit att fler ska kunna och vilja jobba högre upp i åldrarna. I september överlämnas slutbetänkandet till regeringen.
Som ett tilläggsuppdrag har kansliet utrett hur pensionärernas levnadsvillkor har utvecklats under åren 2003–2024. Resultatet som presenterades i en rapport nyligen ger en ljus bild, berättar kansliets chef Lars Stjernkvist.
– För många är verkligheten betydligt bättre än den bild man får från den allmänna debatten. Vi lever längre och vi är friskare och aktivare längre upp i åren. De flesta upplever att de har en trygg ekonomisk och materiell situation – även de som inte har så hög pension.
Rapporten visar att gruppen pensionärer under den senaste 20-årsperioden har haft en inkomstutveckling på 70 procent medan inkomsterna för den yrkesarbetande befolkningen har ökat med 50 procent.
– Siffran förvånade mig verkligen och den förvånar säkert många. Även om det finns enskilda individer som har det tufft så får det inte skymma att den generella utvecklingen är så positiv. Då riskerar vi att underskatta värdet av de lösningar vi har och effekten av de åtgärder som faktiskt har vidtagits.
Det är ingen tvekan om att vi bättre behöver ta vara på äldres vilja att jobba och underlätta för dem att göra det.
Ändå går det för långsamt inom vissa områden, påpekar han. Enligt en mängd undersökningar är det många äldre som vill jobba men ändå har andelen jobbonärer bara ökat med sex procent sedan 2003.
– Det är en ganska försiktig ökning jämfört med behoven som kommer att finnas på arbetsmarknaden framöver. Så det är ingen tvekan om att vi bättre behöver ta vara på äldres vilja att jobba och underlätta för dem att göra det. Här finns en stor potential, säger Lars Stjernkvist.
Den demografiska utvecklingen förändrar balansen mellan andelen äldre och personer i förvärvsarbetande ålder. Största problemet som uppstår är brist på kompetens. Redan idag har både privat och offentlig sektor svårigheter att klara kompetensförsörjningen och behovet av arbetskraft kommer fortsätta att öka.
Förändringar i demografin leder också till ekonomiska påfrestningar. Kostnaderna för pensioner ökar framöver men också kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg.
– Vi lever allt längre eftersom vi har ett rikt och väl fungerande samhälle. Paradoxalt nog gör det samtidigt att vi riskerar att bli allt fattigare. Därför måste vi underlätta för människor att jobba längre.
Jag tror att vi inte riktigt har tagit till oss hur pass stora påfrestningar den demografiska utvecklingen kommer att innebära för vårt samhälle.
Men det är inte höjda skatter som ska öka intäkterna utan en breddad skattebas, konstaterar han. Det handlar bland annat om att se till att arbetsvillkoren inom alla områden blir bättre så att fler vill, orkar och kan fortsätta att jobba och bidra till välfärdens finansiering, påpekar Lars Stjernkvist.
– Lägger man ihop allt det ser vi att det finns det möjligheter att öka arbetskraftsutbudet. Vi kommer att föreslå åtgärder som kan förändra den här obalansen och öka intäkterna.
Som exempel nämner han en förbättrad arbetsmiljö, minskade sjukskrivningstal, att få in ungdomar snabbare i arbetslivet och att se till att de som står utanför arbetsmarknaden kommer in.
– Jag tror att vi inte riktigt har tagit till oss hur pass stora påfrestningar den demografiska utvecklingen kommer att innebära för vårt samhälle. Sedan vi tillsattes har onekligen den politiska diskussionen snarast förändrats åt andra hållet, exempelvis när det gäller debatten om arbetstidsförkortning.
Tack vare den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter förhandlar om löner och arbetsvillkor, är enigheten kring dessa frågor större i Sverige än de flesta andra länder.
– Det är en oerhörd tillgång för vårt land att vi har en modell där arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar. Att så många beslut tas av dem som dagligen känner av både problem och glädjeämnen. Där finns en stor samsyn kring att mer måste göras så att fler kan jobba längre och göra mer.
Den svenska modellen innebär att parterna måste sitta ner tillsammans och göra bedömningar, förhandla och försöka komma överens om spelreglerna.
– Även om vi är oense om metoder och medel, så är vi överens om behovet av insatser och där skiljer vi oss från många andra länder. Där är de här frågorna ofta oerhört laddade och fack och arbetsgivare har väldigt skilda uppfattningar om konsekvenserna av demografins utveckling.
Slutrapporten kommer att innehålla förslag för att understödja parternas arbete, berättar han.
– Vi föreslår inte något systemskifte men däremot förslag på hur det kan bli lättare för parterna att ta det här ansvaret.
När det gäller de senaste årens höjningar av garantipensionen och införandet av inkomstpensionstillägget konstaterar han att de bryter mot grundprinciper i pensionssystemet, men att det fortfarande är så att den som fortsätter jobba gynnas ekonomiskt, enligt Lars Stjernkvist.
– Min uppfattning är att vi både måste ha ett system som verkligen uppmuntrar till arbete och ett välfärdssystem som fångar upp och omfattar alla.
PensionerFramtidens arbetsmarknadPensionArbetslivHållbarhet