Föräldrar: Här är de största problemen i skolan

Bristande arbetsro, följt av att lärarna lägger för mycket tid på administration och för lite på undervisning samt att det saknas kompetenta lärare och rektorer. Det är de tre huvudproblemen i svensk skola, åtminstone när Sveriges föräldrar får säga sitt.

I en ny undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv anser 78 procent av de tillfrågade att bristande arbetsro i skolan är ett mycket eller ganska stort problem. Bara 55 procent tycker att det är ett stort eller mycket stort problem om skolan är vinstdrivande.

När de svarande i stället ska välja ut vilket av problemen de tycker är det största i svensk skola så är det endast elva procent som pekar på att vissa skolor är vinstdrivande.

”Allvarligt för hela samhället”

Men även om det alltså är andra saker än vinst som oroar elevernas föräldrar så är det just den frågan som ofta hörs i debatten, menar Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– Det är helt uppenbart att skoldebatten inte fokuserar på det som föräldrarna tycker är viktigt, nämligen kunskap, bra lärare och arbetsro i klassrummet. Det är ett jätteunderbetyg till debatten men också till svensk skola som inte levererar vad det är föräldrarna efterfrågar för sina barns räkning, säger hon till TN.

– Kompetensbristen är den absolut största utmaningen på svensk arbetsmarknad. När vi har en så pass stor andel av eleverna som går ut undan godkända betyg så är det ett riktigt underbetyg till skolan och det är allvarligt för hela samhället. Det är vad debatten borde handla om.

Varför tror du att debatten ofta handlar om vinstintresse och inte om de här andra frågorna, trots att de rankas som viktigare av föräldrarna?

– Det är en ideologisk fråga som har fått fäste. Det handlar inte om bra eller dålig skola utan är helt ideologiskt drivet, vilket är väldigt beklagligt.

Karin Johansson efterlyser en mer konstruktiv debatt om skolans utveckling, oavsett om det rör sig om kommunala eller privata skolor.

– Rent generellt när det gäller friskolereformen så behöver den som alla reformer vårdas och utvecklas. Det ansvaret har politiken helt abdikerat från. Det finns förstås frågor som behöver hanteras, men utan att man för den sakens skull kastar ut hela friskolesystemet. I debatten har det blivit allt eller inget och så ska man inte arbeta politiskt utan då handlar det om att förbättra och utveckla.

I dag går runt 400 000 av Sveriges elever i en friskola. I undersökningen framgår det att de föräldrar vars barn går i en friskola generellt sett är mer nöjda med skolans verksamhet och att det är mer sannolikt att de skulle rekommendera sina barns skolor till andra.

En majoritet vill välja själva

Enligt Karin Johansson finns det också mycket som tyder på att friskolorna bidrar till att höja kunskapsnivån hos alla elever.

– När vi tittar på internationella kunskapsmätningar som till exempel PISA kan vi konstatera att kommuner med en hög andel friskoleelever generellt sett presterar bättre än kommuner som har få elever i friskolor. Det visar att konkurrensen fungerar och att friskolorna bidrar till att höja kvalitén på alla skolor, även de som drivs i kommunal regi, säger hon.

Cirka sju av tio som har intervjuats i undersökningen anser att det är ganska eller mycket viktigt att eleven och vårdnadshavaren själva får välja vilken skola som eleven ska gå på. En stor majoritet anser att skoldebatten handlar för mycket om vinst och valfrihet och för lite om vad som händer i klassrummen.

– Den här typen av undersökningar är viktiga att ha med oss i vårt fortsatta arbete med utbildningen i Sverige. Och det är glädjande att vi och elevernas föräldrar har samma prioriteringar när det kommer till att peka ut de viktigaste områdena för svensk skola, konstaterar Karin Johansson.