De stöd som syftar till att stärka funktionsnedsattas möjligheter på arbetsmarknaden har urholkats och Arbetsförmedlingens handläggningstider är mycket långa. En översyn av taket i lönebidraget tillsammans med en mer effektiv handläggning hos Arbetsförmedlingen behövs för att stärka sysselsättningen.
Arbetslösheten bland personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga uppgick under 2023 till nästan 19 procent (SCB). Det kan jämföras med befolkningen totalt där arbetslösheten under 2023 låg på 7,5 procent. Sysselsättningen bland funktionsnedsatta ligger generellt sett på lägre nivåer än för hela befolkningen. Men, skillnaden i sysselsättning ökade kraftigt under pandemin och har inte återgått till de nivåer som rådde tidigare.
För målgruppen utgör lönebidrag en viktig arbetsmarknadspolitisk insats som bidrar till att stärka chansen till arbete. Lönebidraget är ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivaren som syftar till att kompensera för en medarbetares nedsatta arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen gör en bedömning av individens arbetsförmåga och den kompensation som utgår till arbetsgivaren avgörs av hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Under de senare åren har antalet som tar del av ett lönebidrag minskat från nära 77 000 individer (2019) till drygt 63 000 (2023).
Det finns ett tak i stödet så arbetsgivaren får bara kompensation för den delen av lönen som inte överstiger 20 000 kr per månad vid heltidsarbete. Taket i lönebidraget har varit oförändrat under flera år. Det innebär att i takt med att det allmänna löneläget stiger så utgör lönebidraget en allt mindre del av arbetsgivarens totala lönekostnad för en medarbetare som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Under senare år har lönerna stigit förhållandevis kraftigt på den svenska arbetsmarknaden vilket har i praktiken urholkat lönebidragen.
Utöver den lägre ekonomiska kompensationen till arbetsgivare tar numera Arbetsförmedlingen ungefär ett år på sig att avgöra om en individ ska få så kallad ”funktionshinderskod”. En sådan ”kod” är nödvändig för att individen ska kunna omfattas av lönebidrag. Tiden för handläggning har gått från ungefär 230 dagar till cirka 350 dagar (Arbetsförmedlingen).
Det faktum att Arbetsförmedlingens ”kodningsprocess” i princip tar ett år är orimligt och sannolikt en förklaring till den svaga sysselsättningen i gruppen. Detta är ett exempel på hur viktigt det är att Arbetsförmedlingen stärker effektiviteten i sin myndighetsutövning och fokuserar på sitt kärnuppdrag.
Personer med funktionsnedsättning bidrar till företagens kompetensförsörjning och kan göra så i högre utsträckning
Vad skulle då ett höjt tak i lönebidraget kosta? Det beror såklart på hur mycket taket höjs, men en relativ anpassning till löneutvecklingen ger vid handen att taket kan höjas med ett par tusen kronor.
Budgetmässigt kan en sådan höjning finansiera 3 – 5 000 fler lönebidragsanställningar utan att behöva höja anslaget. Det beror på att Arbetsförmedlingen inte utnyttjar alla budgetmedel som regeringen ställer till förfogande. Det är också önskvärt att inte öka Samhalls åtaganden ytterligare, utan i stället låta fler få anställning med lönebidrag i det reguljära näringslivet.
Personer med funktionsnedsättning bidrar till företagens kompetensförsörjning och kan göra så i högre utsträckning med ett relevant stöd som utgår till arbetsgivaren för att kompensera för den nedsatta arbetsförmågan samt om Arbetsförmedlingen stärker sin effektivitet.
ArbetsförmedlingenArbetsmarknadsinträdet