Rapport: Här är högskoleutbildningarna som snabbast ger jobb

Sju företag av tio har problem att hitta de medarbetare som de behöver. Kompetensbristen drabbar inte bara företagen. 60 procent av Svenskt Näringslivs medlemsföretag menar att klimatomställningen bromsas av kompetensbristen. Dessutom hotas Sveriges konkurrenskraft av att företag tvingas tacka nej till affärer.

− Det behövs relevant högskoleutbildning, men fyra av tio företagare säger att högskoleutbildningarna brister i kvalitet, säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk på Svenskt Näringsliv.

Hon poängterar att högskoleutbildningar inte bara behövs på grund- eller forskarnivå, utan även när det gäller vidareutbildningar, det vill säga för det livslånga lärandet. Men högskolornas utbud utgår oftare från vad eleverna vill studera än från vad företagen faktiskt eftersöker för kompetens.

− Det här påverkar etableringen på arbetsmarknaden. Det är hög arbetslöshet bland dem som har slutfört en akademisk utbildning tre år efter examen, men även bland akademiker generellt.

Rapporten Högskolepejl har också blivit en webbplats där vem som helst kan ta del av materialet.

− Syftet är naturligtvis att studenterna ska kunna göra medvetna val, men det är också att använda underlaget till opinionsbildning, för vi tycker att högskolan är ett underreformerat område, säger Ulrika Wallén.

Fyra viktiga resultat

Det rapporten visar är framför allt fyra saker:

1. 1.
   Stora skillnader i etablering beroende på typ av examen
   Det finns en generell förväntan om att högre utbildning ska leda till jobb, men så enkelt är det inte. Rapporten visar att generella kandidatexamina är etableringen för examinerade inom teknik och teknisk industri till exempel 78,1 procent inom tre år, medan motsvarande siffra för humaniora är 47,3 procent.
2. 2.
   De med högst etableringsgrad har ofta en yrkesexamen
   Högst etablering har officersexamen, där 97,6 procent av de examinerade har etablerad ställning på arbetsmarknaden efter tre år. Utöver det finns ett antal examina som leder till jobb inom framför allt välfärden, som speciallärare och specialistsjuksköterska. Tillsammans med yrken inom de gröna näringarna, som lant- och skogsmästare, utgör de större delen av en tio-i-topp-lista.
3. 3.
   Stora skillnader mellan lärosäten
   Det är inte bara typen av examen som påverkar utbildningsgraden, utan även lärosätet. Rapporten exemplifierar med en kandidatexamen i företagsekonomi, handel och administration. Bara på tio-i-topp-listan skiljer sig etableringsgraden så mycket att tio procent färre av eleverna som har en examen lärosätet längst ner på listan har en anställning jämför med elever som har gått på lärosätet som ligger i topp.
4. 4.
   Mindre lärosäten har oftare starkare etablering
   Enligt rapporten finns en tydlig tendens att mindre lärosäten oftare har en starkare etablering än de större. Det kan finnas många förklaringar till det, men en viktig förklaring kan bero på att mindre lärosäten ofta profilerar sig med en stark arbetsmarknadskoppling.

Viktigt med incitament

Mia Bernhardsen är chef för Kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Hon är inte förvånad över resultaten, men understryker hur viktigt det är att lärosätena får incitament att förbättra sina leveranser.

− Utbildningarna måste leverera, både för eleverna och för företagen som ska anställa dem, säger hon.

Hon berättar att Svenskt Näringsliv föreslår en samverkansbonus som ska premiera universitet och högskolor som framgångsrikt skapar samarbeten med samhället, arbetslivet och näringslivet kring utbildning.

− Det är viktigt att eleverna håller sig informerade om vilka utbildningar de bör gå för att enklast få jobb. Men det är minst lika viktigt att lärosätena säkerställer att innehållet i de utbildningar som de erbjuder följer samhällsutvecklingen och svarar mot behoven på arbetsmarknaden, säger Mia Bernhardsen.

Besök Högskolepejl.