Sverige förlorar dragkampen om eftertraktad kompetens. För att vända utvecklingen krävs reformer, och det är bråttom, anser Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning.
Flera nordeuropeiska länder har tagit fram en reformagenda för att locka internationell kompetens. Sverige saknar i dagsläget sådana ambitioner. Det är därför bråttom för Sverige att agera. Vi måste kunna möta upp ett växande nationellt kompetensgap och en hård global konkurrens om internationell kompetens.
Förra veckan bjöd Svenskt Näringsliv in till rundabordssamtal om företagens kompetensförsörjning och hur vi kan stärka Sveriges förmåga att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens. I samtalet deltog Regeringskansliet, myndigheter, företag, branscher, privata aktörer, regioner, kommuner, universitet med flera. Samtliga var överens om att åtgärder skyndsamt krävs för att stärka Sveriges attraktionskraft.
Tillgången på arbetskraft i Sverige och EU täcker inte företagens behov. Att rekrytera medarbetare och kompetens på en internationell arbetsmarknad är därför avgörande för företagen. Den stora bristen på specialistkompetens i Sverige innebär också att vi behöver ge internationella mastersstudenter och doktorander förutsättningar att stanna kvar efter studierna och inte välja andra länder. Den internationella kompetensen behövs både för att kompetensförsörja näringslivet och akademin.
Svenskt Näringsliv har tittat närmare på hur andra länder arbetar med att öka tillgången på internationell arbetskraft. Finland är ett bra exempel på ett land som kraftsamlar för att attrahera högkvalificerade talanger. År 2017 initierade den finska regeringen ett centralt åtgärdsprogram i form av en strategisk kraftsamling (Finlands Talent Boost Program). Syftet med programmet är att både attrahera och behålla internationell talang. Enligt Finlands ansvariga departement har de i utformningen av Talent Boost Program inspirerats av arbetssätten i andra länder som Nya Zeeland, Kanada, Danmark och Nederländerna.
Talent Boost Program består av insatser både på kommunal- och statlig nivå och omfattar delar såsom, - marknadsföring av Finland, - jobbintegration av internationell kompetens i Finland, inklusive make/maka, - konkreta rekryteringsstöd samt satsning för att korta administrativa ledtider vid finska Migrationsverket
För att uppnå syftet med programmet har den finska regeringen instruerat sina myndigheter att medverka i detta förändringsarbete. Migrationsverket i Finland ska arbeta mer serviceorienterat och handläggningstiderna ska uppgå till max en månad. Vidare har Business Finland fått en ny instruktion som innebär att organisationen ska bygga ett ”Talent Attraction team”.
Det är för tidigt att bedöma om Finlands satsning är lyckad. Men den har nästan tredubblat antalet beviljade arbetstillstånd. Dessutom har antalet specialister nästan fördubblats och forskare inom vetenskap har ökat med 30 procent. Dessa siffror talar högst sannolikt för att programmet har gjort skillnad. Men framför allt är den finska politiska inriktningen tydlig med sin målsättning, att göra Finland till ett mer attraktivt land att arbeta och studera i.
Svenskt Näringsliv har vid flera tillfällen och i olika sammanhang lyft problemet med den nya politiska inriktningen i Sverige som avsevärt kommer att begränsa möjligheterna för företag att kunna rekrytera och behålla efterfrågad kompetens. För att Sverige ska kunna attrahera den bästa kompetensen och inte halka efter som kunskapsnation behövs skyndsamma åtgärder. Regeringen måste därför besluta om en nationell strategi och peka ut riktningen för det nationella arbetet.
Flera nordeuropeiska länder har tagit fram en reformagenda för att locka internationell kompetens. Sverige saknar i dagsläget sådana ambitioner. Det är därför bråttom för Sverige att agera. Vi måste kunna möta upp ett växande nationellt kompetensgap och en hård global konkurrens om internationell kompetens.
Forskning och innovation