SME-samtal: Utan kompetensförsörjning – ingen konkurrenskraft

På SME-lunchen i riksdagen i början av oktober diskuterades behovet av förbättrad matchning på arbetsmarknaden och ett utbildningssystem som bättre möter företagens behov. För att Sveriges företag ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft krävs det en arbetsmarknadspolitik och ett utbildningssystem som stödjer deras behov – inte minst genom att erbjuda rätt förutsättningar för kompetensutveckling och internationell rekrytering.

– Ska vi säkerställa att våra företag kan växa och anställa fler måste vi skapa ett utbildningssystem som verkligen är anpassat efter arbetsmarknadens behov. Vi behöver fler relevanta yrkesutbildningar och ett starkare lärlingssystem som gör det möjligt för företag att hitta rätt kompetens, säger Lili André, riksdagsledamot (KD) och ledamot i Utbildningsutskottet.

Petter Lundgren, som driver bemannings- och rekryteringsföretaget Clockwork Bemanning & Rekrytering AB i Gävle, berättar om svårigheterna med att hitta rätt kompetens för många av företagen.

– Det är svårt att hitta kvalificerad arbetskraft för vissa roller och för de enklare jobben är utmaningen ofta att hitta personer med rätt attityd och arbetsvillighet. Språkkrav och bristen på utbildad personal är också hinder som påverkar många företags möjligheter att satsa.

Helen Bergh som driver företaget MK Bussresor, beskriver behovet som många företagare upplever.

– Vi skulle gärna se ett flexibelt lärlingssystem och en ökad möjlighet att vara delaktiga i yrkesutbildningarna. Om företagen får mer inflytande i utbildningsprocessen kan vi öka matchningen och förbättra kvaliteten på de som kommer ut på arbetsmarknaden.

Kompetensförsörjningen är inte bara en fråga om utbildning – det handlar om företagens överlevnad och tillväxt. För att Sverige ska vara konkurrenskraftig på en global marknad krävs det att små och medelstora företag får rätt förutsättningar att rekrytera, utveckla och behålla den kompetens de behöver. Genom att lyssna till näringslivets behov och stärka samarbetet med utbildningssystemet kan politiken göra verklig skillnad för framtidens arbetsmarknad.

-------

Vad behövs framåt?

Stärkt samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad
Under samtalet i riksdagen framkom det tydligt att ett förbättrat samarbete mellan näringsliv och utbildningsinstitutioner är nödvändigt. Det innebär att företagens involvering i yrkesutbildningarna måste öka och att de ges ett större inflytande i lärlingsprogram. Näringslivet bör ha en naturlig roll i att påverka utbildningarnas inriktning och innehåll för att säkerställa att de matchar dagens och framtidens arbetsmarknadsbehov.

Flexibilitet i arbetsmarknadspolitiken och incitament till arbete Arbetsmarknadspolitiken behöver leda till att folk kommer i arbete och tydligare uppmuntra övergång från bidrag till jobb. Matchningsstödet ges bäst av aktörer med god kännedom om företagens behov. Det höga lönekravet vid internationell rekrytering är skadligt för företagens kompetensförsörjning. Den nyligen sjösatta omställningsreformen kan vara ett kraftfullt verktyg om det riktas rätt och får tillräckliga resurser.

Ett utbildningssystem som leder till jobb
Kompetensförsörjningen måste prioriteras, och det kräver ett utbildningssystem som är bättre anpassat efter arbetsmarknadens efterfrågan. Regeringen bör erbjuda alla gymnasieelever möjligheten att driva UF-företag för att öka entreprenörsandan tidigt. Dessutom behövs mer attraktiva och relevanta yrkesutbildningar som är dimensionerade efter företagens faktiska behov, så att fler unga ser värdet i att välja en yrkesinriktad utbildningsväg.