Ännu ett undermåligt skatteförslag som forceras fram – dags att se över utredningsväsendet
Våren 2017 presenterade Skatteverket en promemoria med förslag till beskattning vid tillfälligt arbete i Sverige. Förslaget som remitterades av Finansdepartementet innebar att uthyrd arbetskraft ska beskattas i Sverige även om arbetstagaren befinner sig i Sverige mindre än 183 dagar under ett år och är anställd av en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige. Förslaget påverkar alltifrån multinationella koncerners möjlighet att i Sverige hålla koncerninterna möten eller projekt som bärplockarnäringens möjlighet att under några månader om året ta hjälp av utländsk arbetskraft. Förslaget möttes av omfattande kritik från en rad instanser då det befarades leda till kraftigt ökad administrativ börda för en mängd företag. Svenskt Näringsliv påtalade i sitt remissvar bl a behovet av att se över alla möjligheter till förenkling i syfte att underlätta för företagen. Ett sätt hade varit att i likhet med vad som har gjorts i flera andra europeiska länder med motsvarande regler, införa ett generellt tidsbegränsat undantag på 60 – 90 dagar. Regeringen har sent omsider tagit till sig delar av kritiken och skickat ut ett ändringsförslag på remiss. Svenskt Näringsliv har besvarat även denna remiss. Mot bakgrund av den extremt korta remisstiden, endast en vecka under semestertid, har det varit svårt för näringslivet att på ett rimligt sätt bereda och analysera förslaget. Ändringsförslaget går ut på att införa ett undantag från skatteplikt vid vistelser i Sverige som inte uppgår till mer än 5 dagar per tillfälle och totalt sett inte överstiger 30 dagar per kalenderår. Undantaget gäller bara då arbetet utförs inom samma koncern. Det kan dock konstateras att även om förslaget är en förbättring jämfört med vad som ursprungligen föreslogs så undanröjer det inte de aktuella problem som uppstår inom vitt skilda delar av näringslivet. Det innehåller dessutom en rad frågetecken som tveklöst kommer att leda till gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter.
Förslaget innebär relativt ingripande förändringar i det svenska skattesystemet och kraftigt ökad administration för många företag. I likhet med andra förslag som tagits fram enbart av Skatteverket, t ex det numera skrotade förslaget om exitbeskattning för fysiska personer, borde även denna fråga hanterats inom ramen för en statlig utredning med bred expertis. På så sätt hade sannolikt många av de frågeställningar som nu uppstått kunnat undvikas istället för att remissinstanser i efterhand, under stor tidspress, tvingas arbeta om ett ogenomtänkt och i stora delar bristfälligt förslag.
Svenskt Näringsliv har under en längre tid påtalat bristerna i beredningsprocessen i skattelagstiftningen och publicerade redan 2014 en rapport i ämnet. Oavsett hur regeringsbildningen kommer att se ut efter valet är det hög tid att nästa regering ser över beredningsprocessen för kommande skatteförslag.
SKRIVET AVClaes Hammarstedt
