Förmögenhetsregister bekymrar företagare
En utredning har nyligen föreslagit att Sverige ska införa ett register över alla svenska invånares tillgångar och skulder. Med ett sådant register är det tekniskt möjligt att återinföra en förmögenhetsskatt.
Utredningsförslaget om ett förmögenhetsregister väcker oro bland landets företagare. När Svenskt Näringsliv frågade sin företagarpanel hur ett sådant register skulle påverka deras expansionsplaner svarade nästan tre av tio att de skulle minska.
Panelfrågan besvarades av totalt 879 företagare och 252 av dem (29 procent) bedömde att ett sådant register skulle påverka dem att bli mindre expansiva. Ett superregister av detta slag skulle kunna uppfattas som ett första steg mot att återinföra någon form av förmögenhetsskatt. Det i sin tur orsakar naturligtvis en rädsla hos företagen, vilket i förlängningen kan innebära att de kan komma att flytta hela eller delar av sin verksamhet till andra håll. En annan orosfaktor rör säkert också integritetsaspekter och att registret riskerar hamna i orätta händer och användas för kriminella syften.
Utredningsförslaget lades fram hösten 2022 och har nyligen varit på remiss, där flera remissinstanser fört fram invändningar. Utöver oron för att registret kan vara ett steg mot förmögenhetsskatt menar bland annat Integritetsmyndigheten att registret skulle bli mycket omfattande, innebära betydande intrång i de registrerades personliga integritet och medföra stora integritetsrisker för enskildas personliga integritet. Bland andra kritiker märks Advokatsamfundet och Uppsala universitet (juridiska institutionen) samt en rad företrädare för finanssektorn som även skulle drabbas av stora kostnader, uppskattade till två miljarder kr, för datainsamlingen.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...