Kritiken mot förslaget på bankskatt kvarstår
Trots den massiva remisskritiken har Regeringen valt att gå vidare med den senast föreslagna versionen av bankskatten, vilken beräknas som en andel av kreditinstitutens skulder. I det förslag på lagrådsremiss som gick ut på snabbremiss idag har endast vissa tekniska förändringar i beräkningen av skatteunderlaget gjorts i förhållande till det förslag som presenterades i september förra året. Ändringarna innebär i korthet att även skulder som härrör från bankernas filialer i utlandet kommer ingå i beskattningsunderlaget. Samtidigt justeras skattesatsen ned från 0,06 till 0,05 %. Den offentligfinansiella effekten beräknas dock bli densamma. Liksom tidigare föreslås skatten omfatta kreditinstitut vars sammanlagda skulder överstiger 150 miljarder kronor och tas ut från beskattningsår som påbörjas 2022.
Den huvudsakliga kritik mot förslaget som framförts av Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation kvarstår därmed i princip oförändrad. Skatten motiveras av Regeringen med de indirekta kostnader som ett systemviktigt kreditinstitut riskerar att orsaka samhället vid en finansiell kris. Med hänsyn till de kraftiga höjningar av bankernas kapitalkrav och det regelverk om resolution som tillkommit sedan finanskrisen 2008 kan argumentet kraftigt ifrågasättas. Ett stort antal remissinstanser, däribland Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken, har också anfört att skattens utformning saknar koppling till syftet. Om det är riskerna i det finansiella systemet som Regeringen är oroade över finns det andra och effektivare verktyg.
De sex miljarder som skatten förväntas inbringa kommer till stora delar att bäras av kreditinstitutens kunder genom höjda priser på finansiella tjänster. Samtidigt kommer både återstart och klimatomställning kräva stora investeringar framöver. När svenska företag ska återhämta sig från pandemin är ökade finansieringskostnader knappast till hjälp. Tidpunkten för införandet av den nya skatten är därför synnerligen illa vald.
Remissen pågår till den 18 juni.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg