På rätt väg för att stoppa smyghöjningarna
Den tidigare regeringen införde en modell för årliga automatiska höjningar av skatten på bensin och diesel. Utöver konsumentprisindex, KPI, räknas skatten numer årligen upp med ytterligare två procentenheter.
Det huvudsakliga motivet var att skapa ett omvandlingstryck för att minska koldioxidutsläppen genom att minska användning av fossil bensin och diesel. Modellen skulle också göra biobaserade drivmedel mer konkurrenskraftiga.
Svenskt Näringsliv är och var mycket kritisk vid införandet av överindexeringen, dvs. tillägget om två procentenheter utöver KPI. Skälen till detta är flera.
Det är anmärkningsvärt och odemokratiskt att det etablerats ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens beslutsfattande i praktiken satts ur spel. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut.
Vidare var konsekvensanalysen som låg till grund för modellens införande ofullständig i flera delar och för smal, vilket medförde att aktörer och beslutsfattare inte fick en rättvis bild av förslagets omfattning.
Särskilt drabbade av skattehöjningen är de som bor på en bilberoende landsbygd samt ett värdeskapande näringsliv med stora behov av transporter. De närmare konsekvenserna för hur dessa grupper påverkas har inte analyserats.
När riksdagen nu beslutat att släppa fram Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ står det klart att det finns en ”ambition” att avskaffa denna indexmodell. Det handlar om en ”frysning av överindexeringen av bensin och dieselskatterna” som avses träda ikraft 1 juli 2019.
Svenskt Näringsliv välkomnar detta men ställer sig frågande till varför överindexeringen inte avskaffas direkt.
Ett nytt starkt vägande skäl till ett direkt avskaffande är att Sverige numer har en reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större och större andel biobränslen i fossila drivmedel.
Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel. Eftersom reduktionsplikten i sig skapar ett ökat omvandlingstryck kan indexmodellen och dess styreffekt inte längre motiveras.
Att ha ambitionen att frysa smyghöjningarna av bensin- och dieselskatten är ett steg i rätt riktning men den automatiska överindexeringen bör avskaffas i sin helhet.
Ett naturligt nästa steg bör vara att avskaffa samtliga automatiska överindexeringar som infördes på punktskatteområdet under förra mandatperioden, exempelvis avfallsskatten och naturgrusskatten.
Beslut om framtida höjningar utöver KPI bör ske i en öppen demokratisk beslutsprocess.
Robert Lönn och Mårten Bergman
SKRIVET AVRobert Lönn
