Remisskritik mot återinförd revisionsplikt
Remissrundan för den utredning som haft i uppdrag överväga och föreslå åtgärder för att motverka att företag används för att begå brott och andra oegentligheter har nyligen avslutats. I utredningens uppdrag ingick bland annat att redovisa för- och nackdelar med det nuvarande undantaget från revisionsplikt för små aktiebolag. Efter avslutad remissrunda står det klart att det finns starka argument mot återinförande av revisionsplikten för alla aktiebolag. Svenskt Näringsliv framhöll i sitt remissyttrande att ett återinförande av revisionsplikten skulle innebära en generell försämring av företagandets förutsättningar och en ökning av den administrativa börda som bärs av den stora majoriteten hederliga företag. Flera andra näringslivsorganisationer framför liknande synpunkter. Bland dessa kan nämnas revisorsorganisationen FAR, som i sitt yttrande anför att de är tveksamma om en återinförd revisionsplikt för de minsta bolagen står i proportion till den avsedda nyttan.
Bland de myndigheter som är tveksamma till ett obligatoriskt krav på revision för alla aktiebolag märks Bolagsverket, Revisorsinspektionen och Tillväxtverket. Bolagsverket anger i sitt remissvar att ett återinförande skulle ”drabba de skötsamma företagen (som de flesta företagen är) genom både höga kostnader och ökad administration. Därutöver skulle ett återinförande leda till att svensk rätt distanserar sig från vad som gäller i våra grannländer och andra länder i EU.” Med hänsyn till kompetensbristen på revisionsmarknaden, (som påverkas ytterligare av det nya kravet på granskning av hållbarhetsrapporter som gäller från 2024), anser Revisorsinspektionen att det är tveksamt om ett krav på revisor för alla aktiebolag kan genomföras ens inom den mycket långa övergångsperiod på fem år som utredningen bedömer är nödvändig för befintliga aktiebolag. Tillväxtverket påpekar i sitt remissyttrande att den rekommenderade övergångsperioden för befintliga aktiebolag skulle utgöra en konkurrensnackdel för nystartade små företag i en period de behöver fler möjligheter att växa, inte färre.
Det är oroande att några remissinstanser, trots att utredningen konstaterar att brottsbekämpning inte är det primära syftet med revision, förordar revisionsplikt som åtgärd för att förhindra brott. De bortser därmed från konsekvenserna för den absoluta majoriteten av alla företag (oavsett storlek) som bedriver en seriös verksamhet helt i enlighet med de krav som ställs. Att dessa företag ska belastas med ytterligare kostnader och administrativa krav till följd av den ökade brottsligheten är både oproportionerligt och ineffektivt.
Ett robust system med riskbaserade åtgärder och riktade myndighetskontroller är ett väsentligt bättre verktyg i kampen mot brottsligheten än revisionsplikt och andra generella försämringar av företagens villkor. Utredningens förslag att stärka Bolagsverkets kontrollerande verksamhet ligger väl i linje med detta. Att uppmärksamma och vända den långvariga utveckling som innebär att Skatteverkets kontrollåtgärder minskar i antal borde också prioriteras. Att myndigheternas befintliga befogenheter och kontrollverksamhet används på effektivast möjliga bör vara en självklarhet.
Om revisionsplikten återinförs skulle Sverige tillsammans med Cypern bli de enda länderna i EU som ställer krav på att alla aktiebolag ska anlita en revisor. Redan de gränsvärden för revision som idag gäller för svenska bolag är mycket låga i jämförelse med de allra flesta jämförbara länder, vilket uppmärksammats av Förenklingsutredningen som i sitt betänkande förordade av en höjning av de svenska trösklarna och ett utökat undantag från revisionsplikten. Mot bakgrund av regeringens offensiva förenklingsagenda och den uttalade ambitionen att minska regelbördan och företagens administrativa kostnader vore ett återinförande av revisionsplikten direkt kontraproduktivt.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
