”Man får akta sig för att inte bli bitter” 

Kompetensförsörjning är en stor utmaning för många svenska företag – inte minst i Norrbotten, där arbetslösheten är väldigt låg.

– Vi verkar i Gällivare, Kiruna och Pajala, tre orter som är starkt präglade av tung industri, inte minst gruvorna. Arbetslösheten är i praktiken obefintlig. Löneläget på orterna gör också att vi måste pressa upp lönerna så mycket det går och vi snuddar inte ens lägstalönerna i fastighetsavtalet, säger Elisabeth Landby, delägare och kontorschef, på Labro Städ & Fastighetsservice. 

Det är inte en ovanlig lösning att ha personal som jobbar men inte bor på orten. Det är dock någonting Elisabeth Landby helst vill undvika i de fall det är möjligt.

– Dels är det dåligt för lokalsamhället eftersom de inte betalar skatt där de jobbar och dels är jag övertygad om att det bästa för mina medarbetare att de kan gå hem efter jobbet, ta ut VAB vid behov och vara med familjen på helgerna. Jag tror att alla vinner på att bli en del av det samhälle där man arbetar.   

”För oss spelar det ingen roll var man kommer ifrån”

Elisabeth Landby säger att det viktiga för henne inte är varifrån medarbetarna kommer ifrån – utan att de vill arbeta.

– Vi har en stor blandning av nationaliteter i vårt företag. För oss är det viktiga att man vill jobba, var man kommer ifrån är sekundärt. Många av dem vi har anställt kommer från tuffa förhållanden och har verkligen stärkts genom att göra ett bra jobb, tjäna pengar och tillhöra en gemenskap av kollegor.

Men att ha anställda som kommer från länder utanför EU är inte utan bekymmer. Flera av hennes tidigare medarbetare har tvingats lämna landet och Elisabeth är orolig över att flera av hennes nuvarande medarbetare riskerar att gå samma öde till mötes.

– Jag hade en tillsvidareanställd medarbetare som för inte så länge sedan kom in och tackade för sig och meddelade att han blivit utvisad. Nu har jag två kvinnliga medarbetare från ett annat icke-europeiskt land och varje morgon måste jag stämma av huruvida deras arbetstillstånd fortfarande är giltigt. Det är helt orimligt att besked ska ges med så kort varsel. Det minsta man borde kunna begära är två veckors framförhållning. Den här situationen skapar naturligtvis en enorm stress för mina medarbetare och oss och gör det väldigt svårt att planera verksamheten.

Företagen får betala priset för misslyckad politik  

Elisabeth Landby är djupt kritisk till regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandrare, något hon menar skulle göra kompetensförsörjningen ännu svårare. Regeringen har redan infört ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare på 80 procent av medianlönen (28 480 kr) och regeringens utredare föreslår en ökning till 100 procent av medianlön (35 600 kr).

– Införandet av lönegolvet är så tondövt och kommer att slå hårt mot oss och många andra företag som helt enkelt inte kommer att hitta de medarbetare vi behöver.  

Hon menar att politiken stjälper över konsekvenserna av sin misslyckade politik på företagen.

– Politikerna försöker reda ut sin misslyckade integrationspolitik och vi företag får betala priset. Det är naturligtvis viktigt att de arbetslösa i utanförskap kommer i arbete, men det kommer inte att hända genom att göra det svårare för oss och andra företag att rekrytera från tredje land. För att lyckas få långtidsarbetslösa i arbete krävs helt andra åtgärder. Hade vi kunnat rekrytera människor i Sverige hade vi naturligtvis gjort det. Regeringen tar i praktiken bort vår möjlighet att hitta medarbetare från andra länder utan att ge oss något alternativ i gengäld.

– Det är helt obegripligt att man ger sig på människor som faktiskt anstränger sig att hitta jobb, tjäna pengar och bidra ekonomiskt till samhället. Det är svårt att inte ta illa vid sig när jag ser hur mina medarbetare och vänner våndas samtidigt som man läser om hur grovt kriminella inte kan utvisas, fortsätter Elisabeth Landby.

Måste tacka nej till förfrågningar

Svårigheten att hitta personal gör att företaget gång på gång måste tacka nej till nya kunder.

– Jag får tacka nej till förfrågningar om våra tjänster nästan dagligen eftersom vi är helt överbokade. Då vi inte kan hitta medarbetare är det helt enkelt inte praktiskt möjligt att tacka ja till alla som hör av sig. Vi skulle kunna växa som företag, anställa fler och bidra med mer skatteintäkter både till staten och lokalsamhället, men på grund av politikernas beslut är det omöjligt. Man får verkligen akta sig för att inte bli bitter, avslutar Elisabeth Landby.