”Om vi väntar för länge är risken stor att Sverige blir omsprunget” 

Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät är det 7 av 10 företag som har rekryteringssvårigheter och det är inte annorlunda för Northvolt. Katarina Borstedt, som är tillväxtchef på Northvolt, berättar att kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna.  

– Kompetensförsörjningen är en jätteutmaning. De stora investeringarna som sker i norra Sverige gör naturligtvis arbetskraftsbehovet ännu större. Dessutom är konkurrensen stor, också i Europa. En uppenbar konkurrent för oss är Teslas fabrik i Berlin.   

I nuläget är cirka 140 personer anställda i Skellefteå, varav många utbildas internt. Just nu anställs upp mot tio personer i veckan. För att hitta dessa söker Northvolts rekryterare globalt, men har en tydlig ambition om att företagets medarbetare också ska bo i kommunen.  

– Vi har ett gott samarbete med kommunen, men jag önskar att vi hade kommit igång ännu snabbare. Det är stor utmaning vad gäller boendesituationen de kommande åren. Vi jobbar lite utanför boxen för att hitta snabba lösningar och för en diskussion om hur man kan nyttja det befintliga bostadsbeståndet på ett smart sätt, fortsätter hon.  

Katarina Borstedt är tydlig med att Northvolt inte bara vill bygga ett miljömässigt hållbart företag, utan också ett hållbart lokalsamhälle.  

– Vi vill inte ha en situation där medarbetarna veckopendlar med flyg till arbetet och kommunen, utan de som jobbar på Northvolt ska vilja vara en del av Skellefteå. Av den anledningen är vi också noga med att inte rekrytera för hårt lokalt, då det riskerar att bidra till en osund lönekonkurrens vilket vore negativt för det lokala näringslivet.  

Northvolt vill se ett kompetenslyft inom batteriteknik 

Katarina Borstedt säger att det krävs ett brett kompetenslyft inom batteriteknik för att möta det nya behovet. Utöver Northvolts behov pekar hon närmast på fordonsindustrin, som också genomgår en stor elektrifieringsresa med behov av ny kompetens.   

– Alla dessa företag ska rekrytera. För att möta detta räcker det inte bara med fler platser på yrkesgymnasiet, utan det är helt avgörande med ett kompetenslyft med start i gymnasieskolan, vidare till vuxenutbildning och hela vägen upp till forskarutbildning på universiteten. Den snabba förändring som sker kommer att kräva tusentals människor med rätt kompetens till en industri som ingen egentligen har någon erfarenhet av. Det är inte en liten utmaning.  

Däri ser också Katarina Borstedt den största uppgiften för den nationella politiken, om man vill få full utväxling på den svenska innovationskraften när det kommer till teknikutveckling och grön omställning.  

– För stunden har Sverige ett försprång i och med att vi redan är på gång med fabrikerna. Men för att denna utveckling ska kunna fortsätta är det helt avgörande att utbildningarna faktiskt kommer på plats. Samtidigt måste det skapas nationella informationsinsatser och ekonomiska incitament för att fler också ska söka till utbildningarna och flytta norrut. Det är i grunden bara politiken som kan lösa den utmaningen - om vi väntar för länge är risken stor att Sverige blir omsprunget, avslutar hon.