Hygglighetskultur ger företag framgång

Det är långt ifrån bara lönen som motiverar anställda att prestera, konstaterar forskaren Dan Hasson. Genom att främja vissa beteenden hos medarbetarna kan hela organisationens prestation förbättras markant. En väg till framgång är gammal hederlig hövlighet.

En arbetsplats som präglas av god arbetsmiljö har grunden för en effektiv organisation där alla kan och vill utvecklas och prestera. Det menar Dan Hasson, stress- och arbetsmiljöforskare vid Karolinska Institutet och Mayo Clinic.

Och för att säkerställa en god och hälsosam arbetsmiljö behöver organisationen vara proaktiv och fokusera på det man vill uppnå.

– Det är viktigt att tydliggöra vad man vill uppnå, planera både kort- och långsiktiga strategier och sedan prioritera hållbara lösningar.

Han betonar även att chefer och medarbetare behöver förses med rätt verktyg. Arbetsplatsen behöver vara anpassningsbar efter medarbetarnas behov men medarbetare måste också kunna anpassa sig efter arbetsplatsens behov och förutsättningar.

Det är långt ifrån bara lönen som motiverar till prestation, konstaterar Dan Hasson.

– Vad som styr är samtidigt komplicerat och mångfacetterat och eventuella samband påverkas av sociala faktorer, personliga faktorer och sammanhangsfaktorer.

Medan vissa forskningsstudier tyder på att monetär belöning inte triggar prestation finns det andra som hävdar raka motsatsen.

– Förmodligen ligger sanningen någonstans där mitt emellan – att lönen kan ha viss betydelse men det är under förutsättning att arbetsmiljön fungerar, att man har god autonomi att en arbetsmiljö som tillåter att man presterar.

Lönen måste dessutom upplevas som rättvis, konstaterar han. På kort sikt kan lönen ha stor betydelse, till exempel kan den få någon att tacka ja till ett jobb. Men på lång sikt får lönen allt mindre betydelse.

I stället verkar andra faktorer avgöra om en medarbetare är nöjd och vill vara kvar på arbetsplatsen, påpekar han.

– Det handlar bland annat om prosociala, empatiska medarbetarbeteenden som smörjer det organisatoriska maskineriet. Till exempel att man följer regler, stödjer kolleger och kommer i tid till möten. Sådan beteenden främjar hälsa och motverkar skadlig stress.

Något som kan både främja och motverka god prestation, hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen är medarbetarbeteenden, enligt Dan Hasson.

Produktivitet kopplas ofta till direkta prestationer – mätbara prestationer och medarbetarbeteenden kopplade till sådant som kvalitet, kvantitet och leverans i tid.

Men det kan också kopplas till indirekt prestation, genom att hjälpa andra att prestera, besitta kunskap som man delar med sig av, skapa god stämning och öka förutsättningarna för att både du och andra ska kunna leverera och öka den direkta prestationen.

För att förbättra direkt prestation genom medarbetarbeteenden handlar det exempelvis om att planera och utföra arbetet mer effektivt, att sätta upp mål och följa upp dem för att leverera i tid, men också att säkerställa att man har rätt kompetens för att lösa en uppgift på ett bra sätt.

Medarbetarbeteenden som förbättrar indirekt prestation handlar till exempel om att främja hövlighet, god stämning och goda relationer, engagemang, initiativtagande och ansvarstagande.

Vissa medarbetarbeteenden kan också motverka prestation. Det kan handla om kränkande särbehandling, att mobba kollegor och vara otrevlig, att ta för många eller långa raster, att vara slarvig eller göra fel saker, eller att jobba så mycket övertid att det påverkar prestationen negativt.

– Samtidigt kan en och samma person uppvisa alla typer av medarbetarbeteenden, och både komma i tid och vara trevlig men också ha en otrevlig sida och bete sig kränkande.

Som ett exempel på hur det kan löna sig att fokusera på positiva medarbetarbeteenden berättar Dan Hasson om ett sjukhus som åstadkommit stora effekter för hälsan och arbetsmiljön bara genom att fokusera på ökad hövlighet.

Processledare utbildades centralt och sedan träffade de varje arbetsgrupp i organisationen minst en gång i månaden för att resonera om och utbilda i ämnet hövlighet och ohövlighet.

– De utbildades om hövlighet och diskuterade exempelvis vad hövlighet innebär för var och en, och hur man hanterar någon som är ohövlig. Och den lilla insatsen gav dramatiska effekter!

Relationerna på arbetsplatsen förbättrades, respekten mellan chefer och medarbetare förbättrades, symtom på stress och utbrändhet minskade, arbetsglädje ökade och tilliten till ledningen ökade. De flesta effekterna var en direkt konsekvens av ökad hövlighet och en del var ringar-på-vattnet-effekter, poängterar Dan Hasson.

– Utöver det minskade sjukfrånvaron med 38 procent! Jag har aldrig sett något liknande under mina år som forskare. Slutsatsen är det verkligen lönar sig att satsa på hövlighet.