Rekordfå tror på löneökningar

Redan före covid-19 hade svenskarnas löneförväntningar dalat under flera år men efter den här våren har de nått rekordlåga nivåer. En undersökning från Skop visar att 72 procent tror att den generella löneutvecklingen blir långsammare framöver och 45 procent tror att även deras egen lön kommer att öka långsammare. Nästan ingen, knappt tre procent, tror på en snabbare egen löneutveckling.

Annars har andelen som tror på en långsammare löneutveckling legat på mellan 20 och 30 procent de senaste två åren. Det handlar med andra ord om en fördubbling, konstaterar Örjan Hultåker, ekonom och sociolog på Skop.

– Löneförväntningarna går ner på samma sätt som de gjorde under finanskrisen 2008–2009, men de har sjunkit djupare den här gången. När man tror att landets ekonomi ska gå ner slår det igenom på löneförväntningarna.

Samtidigt tror varannan anställd att den egna löneökningen under det kommande året ska vara lika stor som den brukar. Han förklarar att det är vanligt att tro att den egna löneutvecklingen ska var bättre än genomsnittet. Men det är inte bara missriktad optimism som ligger bakom.

– Det finns en karriärfaktor. Även om inga strukturella förändringar som höjer nivåerna sker tror många ändå att de ska röra sig uppåt i lönehierarkin med åren och att det fortsätter att ske lika många befordringar framåt.

Karriärfaktorn ligger också bakom det faktum att så många som sex av tio Saco-medlemmar förväntar sig lönehöjningar i samma takt som tidigare, förklarar han. Ofta är de på arbetsplatser och i roller där möjligheterna att göra karriär är större. Bland TCO-medlemmar är andelen det strax under 50 procent och bland LO:s medlemmar drygt 40 procent.

Enligt undersökningen växer dessutom gapet mellan den förväntade höjningen av snittlönerna och utvecklingen av den egna lönen vilket är vanligt vid ekonomiska kriser.

Självklart förstärks lönepessimismen på det stora hela av att arbetslösheten ökar, betonar han.

– Coronakrisen kom i ett läge då förväntningarna redan var på väg nedåt. Det är en anpassning till hur verkligheten har sett ut de senaste åren med låg inflation och extremt låga räntor. Vi är inte i närheten av löneökningar som vi hade under 1990-talet.

Örjan Hultåker tror att löneglidningen minskar ytterligare den närmaste tiden och konstaterar att strejkvilja inte är densamma om arbetslösheten är hög och företag riskerar att slås ut om de höjer lönerna mer än de har råd med.

– Lönerna lär inte höjas över avtalen och det finns en stor förståelse hos de anställda i det här läget.

Stridsåtgärder förankras lättare bland arbetstagare när det är högkonjunktur och det är lättare att byta jobb till exempel.

De låga förväntningar är ovanligt stora men så är det också sällan som effekten av en kris väntas bli så långvarig som den här, påpekar Örjan Hultåker.

– Det talas om en andra våg och att det kan ta flera år innan vi har ett vaccin. Tidigare kriser började som finanskriser, men den här började med reala ekonomiska problem då både utbud och efterfrågan minskar.