Experter efterlyser nationell strategi för grundskolematte

Kompetensförsörjningen är företagens absolut största utmaning, och nu vill Svenskt Näringsliv fokusera extra mycket på grundskolan. Som ett led i det startas Näringslivets skolforum, en mötesplats för forskare, skoldebattörer, politiker, beslutsfattare och andra samhällsdebattörer att diskutera utmaningar och möjligheter i svenska grundskolan.

Premiär för Näringslivets skolforum

Under ett seminarium som var startskottet för forumet konstaterade Karin Johansson, vice vd, att företagen primärt rekryterar från gymnasiet och från högskola och universitet och att engagemanget av naturliga skäl därför varit störst där.

– Men vi har tänkt om. Vi har insett att bristerna i grundskolan följer med i hela utbildningskedjan. Så de kommande tre åren satsar vi extra på den, säger hon.

Ett kunskapsområde som utpekats som bristfälligt i nationella jämförelser är STEM-ämnena, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

– Kvaliteten på den undervisningen är ett jätteproblem. Gruppen lågpresterare är alldeles för stor.

Andelen åttondeklassarna som är högpresterande i matematik har visserligen växt från 1,3 procent 2011 till drygt fem procent 2019, men det är fortfarande långt efter OECD-snittet på elva procent.

– Det är dessa elever som senare lär gå de svåra ingenjörsutbildningarna på KTH och Chalmers – de som näringslivet slåss om, säger Karin Johansson.

Under seminariet diskuterades om Sverige, som många av våra grannländer, borde samla sig kring en nationell strategi för att både bredda och fördjupa STEM-kompetensen i Sverige.

– Det handlar inte minst om att kunna hantera det vi står inför, grön omställning, digitalisering och ai-teknik. Vi behöver vara rustade för morgondagens utmaningar och kompetensförsörjning, och den grunden läggs ofta i grundskolan, säger Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor på Svenskt Näringsliv.

Kräver långsiktighet

Vi kommer alltid att behöva teknisk expertis, konstaterar Joakim Wernberg, forskningsledare med inriktning digitalisering och teknikutveckling, Entreprenörskapsforum. Han ser tre inriktningar på kompetensen framöver.

– Vi måste hitta ett sätt att utbilda som tillgodoser behovet av den senaste tekniska expertisen men det behövs ett livslångt lärande även för experter. Det behövs en typ av kompetens som långsiktigt klarar flera tekniska cykler.

Det behövs också en generell digital kompetens, påpekar Joakim Wernberg. Idag finns det många som behärskar en viss tillämpningen och de vet vilka villkor som måste uppfyllas för att lösningarna ska bli av.

– De kan processerna och organisationen men inte tekniken. De som har domänkunskapen måste lära sig nya verktyg.

Sedan finns de med stor teknisk kompetens, men som inte har erfarenheten av tillämpningsdomänen. Företagen kompetensutvecklar därför sina tekniska experter med fokus på att de också bättre ska förstå villkoren där tekniken tillämpas.

– En STEM-strategi innebär att många fler måste förstå grunderna runt STEMoch ha en aning om matematik, logik och programmering, och hur tekniken fungerar – för att förstå dess begränsningar. En STEM-strategi måste vara bredare än att bara vara en selektionsmekanism för framtida expertis.

Den tredje delen handlar om ”kompletterande icke-tekniska kompetenser”. Det betyder att när ekonomi och teknik förändras snabbt omkring oss så förändras våra komparativa fördelar och då blir våra mänskliga kompetenser mycket viktigare, enligt Joakim Wernberg.

– Vi behöver det långsiktiga tänket. Jag tror att den strukturomvandling som sker på arbetsmarknaden också måste synas i utbildningssystemet, och det borde ingå i en STEM-strategi.

Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet och ordförande i Vetenskapsrådet, håller med om att nivån på bland annat matematikkunskaperna måste höjas.

– När det gäller matematiken har vi haft ett system där vi har plockat ut de bästa och i stort sett struntat i resten. Det har varit ok att undvika matte – nu måste vi höja allas nivå.

Matematik grunden för alla jobb

Matematiken är ett instrument för att förstå logiken bakom digitaliseringen, vilket ger en bottenplatta för att navigera på arbetsmarknaden, menar hon.

– Alla måste kunna digitala instrument. I en del arbetarjobb måste man kunna matte, men det finns många akademikerjobb som inte har matte i sig men där det behövs ett logiskt tänkande för att förstå hur systemen fungerar, säger Irene Wennemo.

Brigid Freeman är forskare inom utbildningspolitik vid University of Melbourne och National Institute of Educational Planning and Administration, New Delhi. I sin forskning har hon jämfört kunskapsnivåer i olika länder, och kommenterade läget i Sverige.

– Sverige är en mycket konkurrenskraftig och avancerad ekonomi med ett innovativt och dynamiskt affärsklimat, och relativt stabila sociala förhållanden.

Men på senare tid har Sverige upplevt låga siffror i internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS – särskilt när det gäller matematik, påpekar hon.

– Ur ett internationellt perspektiv presterar Sverige och de andra nordiska länderna väldigt bra. Men det har varit chockartat att resultat från internationella bedömningar visar på sådana brister. Alla länder har utmaningar och för Sverige har jämförelserna ringat in att det behövs en STEM-strategi.

Se till industrins behov

Brigid Freeman har även studerat hur STEM-strategier utformats och används i länder som har infört en sådan, och hon ser att länder som är jämförbara med Sverige har vissa nyckelmål för sina strategier:

• Öka intresset för naturvetenskap
• Öka delaktighet och prestation inom matematik och naturvetenskap.
• Öka allmänhetens kunskap om naturvetenskap, och livslånga vetenskapliga och digitala färdigheter.
• Öka delaktighet och prestation inom tekniska och högre utbildningsdiscipliner.
• Öka excellensen inom forskning, innovation och kommersialisering.
• Underlätta ekonomisk dynamik och konkurrenskraft genom att se till att industrins efterfrågan på STEM-kunskaper är mött.

Gustav Blix instämmer och konstaterar att ingenjörslandet Sverige också är ett teknikland, och behöver fortsätta att vara det, betonar han.

– Då handlar det både om att förbättra bredden och spetsen i kompetensen, och för det vore en nationell STEM-strategi för Sverige ett utmärkt nästa steg, säger han.