En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att det är stor skillnad i så kallad etableringsgrad på arbetsmarknaden efter avslutad högskoleutbildning.
Rapporten Högskolepejl visar etablering och medianinkomst för olika högskoleutbildningar vid universitet och högskolor ett och tre år efter examen. Syftet är bland annat att studenter ska kunna göra medvetna val genom att kunna se etablering och medianinkomst för olika utbildningar, inriktningar och fördjupningar vid universitet och högskolor.
– Den framtida arbetsmarknaden spelar en viktig roll både i valet att läsa vidare och vid valet av utbildning. Etableringsgraden varierar kraftigt mellan utbildningar. Därför är det viktigt som blivande student att göra informativa och medvetna val, säger Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik.
Den nysläppta rapporten visar att skillnaderna i etableringsgrad på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning är stora mellan olika utbildningar. Överlag har elever som väljer STEM-ämnen, det vill säga ämnen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, lättare att få jobb. Allra bäst resultat har yrkesexamina, ofta inom relativt små utbildningsområden, till exempel speciallärarexamen, där 97,8 procent av de examinerade har etablerad ställning på arbetsmarknaden. Andra utbildningar med stark etableringsgrad är civilingenjör, skogsmästarexamen och lantmästarexamen.
Men även en utbildningsinriktning kan ge olika resultat beroende på lärosäte, visar rapporten. Ett exempel är masterexamen i företagsekonomi där det skiljer 30 procentenheter i etableringsgrad mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på första plats och Jönköping University (JU) på nionde plats.
Rapporten visar också att på total nivå finns inga nämnvärda skillnader i etablering mellan utbildningar på kandidat- och masternivå. ”På en övergripande nivå leder alltså längre utbildningar generellt inte till nämnvärt starkare etablering”, konstaterar rapportförfattarna.
Högskola och universitet