Tre fjärdedelar av alla yrkesarbetare inom privat sektor är positiva till att ta del av omställningsstudiestödet visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har låtit göra. ”Det är en nödvändig förändring som nu görs på den svenska arbetsmarknaden”, säger Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
När det nya omställningssystemet, som är en del av LAS-överenskommelsen mellan fack och arbetsgivare, nu blir verklighet kan möjligheten att byta karriär mitt i livet öppna nya dörrar för många.
– Vi visste att det finns många som vill testa något nytt mitt i livet. Att siffran i undersökningen är så hög visar att det är en nödvändig förändring som nu görs på den svenska arbetsmarknaden, säger Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Demoskop har på uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökt hur yrkesarbetande i åldrarna 27–60 år som arbetar i privata företag ställer sig till frågor om utbildning, kompetensutveckling och omställning.
– Det är viktigt att ha den här typen av underlag, inte minst för att våra medlemmar ska kunna förbereda sig själva och sina medarbetare för både möjligheterna och utmaningarna, säger Mia Bernhardsen.
Även om omställningsstudiestödet inte skulle finnas är andelen som är intresserade av att vidareutbilda sig inom en tvåårsperiod stor, 62 procent. Drivkrafterna varierar dock. För personer med kort utbildningsbakgrund eller med arbetaryrken är resultatet av utbildningen, det vill säga vad utbildningen leder till, viktigast – inte själva innehållet i utbildningen.
– Det här talar för att omställningsstudiestödet verkligen är det som behövs på svensk arbetsmarknad, säger Mia Bernhardsen.
Med den här reformen blir det större möjligheter för fler grupper att kunna studera mitt i livet, genom ett generöst studiestöd. Det handlar i första hand om att kunna söka ersättning via omställningsorganisationerna TRR och Trygghetsfonden TSL, men det slutliga beslutet fattas av CSN.
– Det är ett generöst erbjudande för den anställde, men det kommer också att kunna bidra till att lösa den kompetenskris som vi har i Sverige, säger Mia Bernhardsen.
”Förhoppningen är så klart att många fler skaffar sig den typ av yrkeskunskaper som många arbetsgivare efterfrågar.”
Vilken utbildning som respondenterna vill gå varierar, inte minst beroende på tidigare utbildningsbakgrund. Mellan 60 och 70 procent kan tänka sig att läsa på högskola, universitet eller yrkeshögskola.
– Det är särskilt glädjande att en relativt hög andel vill läsa vidare inom teknik och it, eftersom vi ser ett stort behov av den typen av kompetens. Förhoppningen är så klart att många fler skaffar sig den typ av yrkeskunskaper som många arbetsgivare efterfrågar, säger Mia Bernhardsen.
Svaren indikerar också att de flesta vill studera på ett sätt som gör att livspusslet går att få ihop. Det handlar till exempel om att det framför allt är relevant att läsa på deltid. Bara var femte respondent kan tänka sig att läsa på mer än 80 procent. Dessutom är distansutbildning mest populärt. Fyra av fem vill läsa på distans och bara en av fem fysiskt. Mia Bernhardsen poängterar att det måste finnas ett utbildnings- och kursutbud på samtliga utbildningsnivåer för dem som är yrkesverksamma.
– För att den här reformen ska bli den succé som den har potential att bli krävs att utbildningarna anpassas efter såväl marknadens behov av arbetskraft som de studerandes livssituation och bakgrund, säger Mia Bernhardsen.
Möjligheten att söka omställningsstudiestöd öppnades i lördags, den 1 oktober. Och redan nu har ansökningarna haglat in hos CSN. På måndagseftermiddagen hade myndigheten redan fått in 4 900 ansökningar, skriver TT. Prognosen för hela 2022 var 5 300 ansökningar och staten har planerat för en kostnad på 1,3 miljarder kronor för utbildningarna nästa år, motsvarande drygt 5 000 platser. I dagsläget är det oklart hur många av ansökningarna som kommer in som också kommer att beviljas.
− Vi hanterar ansökningarna i den tur de kommer in, säger CSN:s pressekreterare Stefan Tärnhuvud till TT.
Läs mer hos Avtalat.
Läs mer hos TRR.
Läs mer hos Trygghetsfonden TSL.