Publicerat: 14 maj 2018

Alarmerande (men inte oväntad) upplevelse av förvaltningsdomstolarna hos advokater

En nyligen publicerad undersökning beställd av Rättvis skatteprocess visar att advokater har ett alarmerande lågt förtroende för förvaltningsdomstolarnas hantering av skattemål. Undersökningen består av intervjuer med 335 advokater varav 85 arbetar med skattemål. Av undersökningen framgår att 62 % av advokaterna som arbetar med skattemål anser att processen i domstolen fungerar dåligt, jämfört med endast 9 % av de advokater som processar i andra domstolar.

Resultatet är tyvärr inte helt oväntat för dem som följer utvecklingen på skatteområdet. Det svenska skattesystemet är mycket komplext och i behov av flera reformer. Idag kan inte ens erfarna skatteexperter överblicka samtliga delar i systemet. Detta har hos såväl näringslivet som Skatteverket lett till en ökad specialisering. Någon motsvarande specialisering har däremot inte skett hos förvaltningsdomstolarna.

Att undersökningen presenterar dystra siffror vad gäller advokaters uppfattning av förvaltningsdomstolarnas hantering av skattemål kan möjligen delvis förklaras av bristande specialisering, men det rättfärdigar inte det undermåliga resultatet. Till exempel får bevisvärderingen i skattemål oroväckande lågt omdöme; vid en bedömning mellan ett och fem (där ett är lägst) får bevisvärderingen i skattemål 1,73 medan den i övriga mål får 3,46. Faktum är att inte en enda av de tillfrågade advokaterna instämmer helt i påståendet att bevisvärderingen i skattemål får ett rimligt utfall.

I ljuset av att Skatteverket har rapporterat att det, åtminstone vad gäller mervärdesskatt, finns tydliga brister i kompetensnivån internt,[1] är det än mer problematiskt att förvaltningsdomstolarna till synes okritiskt följer Skatteverkets beslut. Möjligen kan en motsvarande kompetensbrist hos förvaltningsdomstolarna vara en bidragande orsak till att knappt 70 % av de tillfrågade advokaterna anser att avgöranden i skattemål inte motiveras tillräckligt bra. Det kan tyvärr säkerligen kännas lockande att gå på myndighetens linje när frågan är komplex och man själv inte är säker på rättsläget.

I undersökningen finns fler siffror som bör få varningsklockorna att ringa hos myndigheter och politiker. Av undersökningen framgår nämligen att processen i skattemål inte på någon punkt ges ett bättre omdöme än processen i övriga typer av mål i vare sig förvaltningsdomstol eller allmän domstol. Mest noterbart är möjligen att domstolens opartiskhet är den punkt där skillnaden är störst. Hela 61 % av de tillfrågade advokaterna instämmer inte i påståendet att förvaltningsdomstolen är opartisk i skattemål, varav 27 % inte alls instämmer i påståendet. Dessa siffror kan jämföras med andra mål än skattemål där andelen som inte instämmer i påståendet att domstolen är opartisk är 7 %. För en rättsstat är dessa siffror oacceptabla.

Det är även värt att notera att siffrorna inte kan förklaras med att advokater skulle vara dåliga förlorare. Som Sven-Åke Bergkvist och Carl Göransson skriver i en debattartikel i Dagens industri möter nämligen advokater som processar i brottmål också det allmänna som motpart och dessa har sammantaget en högre förlustfrekvens än skatteadvokaterna. Trots detta är advokater som processar i brottmål den grupp som är mest positiv i hela undersökningen.

Förutom en bredare rekrytering till förvaltningsdomstolarna och full ersättning vid vinst i skattemål föreslår Bergkvist och Göransson en ökad specialisering inom förvaltningsdomstolarna.

En ökad specialisering i förvaltningsrätt skulle enligt vår uppfattning avsevärt förbättra förutsättningarna för skattemålens hantering. En ökad specialisering skulle nämligen också bidra till att tyngdpunkten i skatteprocessen, i enlighet med förvaltningsrättsliga principer, skulle ligga i de lägre instanserna. Som det är nu tenderar tyngdpunkten i processerna att hamna i kammarrätt, vilket sannolikt advokaternas bristande tilltro till skattemålens hantering i förvaltningsrätterna är en bidragande orsak till. Precis som konstaterades i SOU 2014:76 bedömer vi således att en specialisering i förvaltningsrätt kan bidra till stärkt rättssäkerhet, bättre kvalitet och effektivare skattemålshantering. Att utredningen inte kom med några konkreta förslag på en ökad specialisering är minst sagt beklagligt.

[1] Momskompetensen Utredning av behovet att öka momskompetensen i Stockholmsregionen Dnr 410-267872-14/1211 (2014-04-08).