Intresset för att jobba i vården ökar

Läget i vårdbranschen är just nu att vissa har för lite att göra medan andra har mer än någonsin.

Tandläkare och psykologer är exempel på företagare som drabbas ekonomiskt när patienter uteblir för att de tillhör en riskgrupp eller på grund av oro för att smittas. De flesta av företagarna försöker med hjälp av korttidsstöd och annat att behålla personalen så länge det går i förhoppningen att det snart ska vända.

Samtidigt har vårdcentraler och aktörer inom äldreomsorgen betydligt mer jobb än vanligt att göra. De jobbar med skyddsutrustning och nya rutiner samtidigt som fler i personalen är sjuka. Flera företag lånar dessutom ut personal till intensivvården.

– De måste klara mer jobb med färre medarbetare – det är en omöjlig ekvation, säger Per Östlund, förhandlingschef på Vårdföretagarna.

För att skapa en större stabilitet på arbetsplatserna i den kritiska situation som uppstått har Vårdföretagarna precis tecknat ett avtal med sina fackliga motparter Läkarförbundet, Vision och Akademikerförbunden. Förhoppningen är att även Kommunal och Vårdförbundet ska ansluta. Tanken är att skapa större flexibilitet kring arbetstiderna i vården i det läge som råder.

– Avtalet gör det möjligt att töja lite på gränserna så att personalen kan jobba lite mer nu och få mer ledigt när trycket sedan släpper. Även om det blir slitigt vet de vad som gäller och att de får sin vila även om det blir längre fram.

Många vårdanställda är lojala och ställer upp och jobbar mycket extra men det behövs en bra balans mellan arbete och återhämtning eftersom det kan bli långvarigt, påpekar han.

– Det måste vara hållbart och då är det extra viktigt att ha ett gott ledarskap, att göra riskanalyser och att planera och fördela arbetet klokt.

Helst ska arbetstiden hållas inom ramarna för det normala avtalet men just nu är läget inte normalt, konstaterar han. Om det behövs måste det vara möjligt att mäta över en längre tidsperiod.

– Avtalet gör att företagen får en större flexibilitet om det blir svårt att klara verksamheten. Det ger en beredskap om krisen blir långvarig.

Per Östlund hoppas att coronapandemin ska leda till att fler förstår hur viktig vården är och att det satsas mer på den. En positiv bieffekt är att fler vill jobba inom vården som länge har brottats med brist på personal.

– Redan nu ser vi en ökad tillströmning. Att fler inser att det är ett jobb som behövs och där det går att göra verklig nytta kan på sikt göra att tillgången till duktigt folk ökar.

När det gäller löneavtalen inom vården så skjuts förhandlingarna mellan Vårdföretagarna och Kommunal liksom många avtal i olika branscher upp till årsskiftet.

Men Vårdförbundet och övriga vårdfack har tillsvidareavtal, så kallade dialogavtal, vilket innebär att lönerevisionerna är oberoende av avtalsrörelsen. Där ska de lokala avtalen vara klara senast den 1 juli.

– Vår uppmaning är att de som har dialogavtal genomföra en revision om inte läget är allt för svårt för verksamheten. Det finns ingen anledning att vänta om det går att lösa rent praktiskt.

Möjligen kan företag som brukar luta sig mot märket uppleva att det är problematiskt att det ännu inte finns något märke, påpekar han.

– Då behöver företaget i större utsträckning fundera på egen hand vad som kan vara en rimlig löneökning som också är hållbara på sikt.

Lönerna inom vården har under flera år ökat snabbare än för många andra yrken. Hittills har tyngdpunkten legat på hela yrkesgrupper, att alla ska upp i lön. Men i framtiden blir det mer fokus på att utveckla individens lönekarriär, enligt Per Östlund.

– Det kommer att handla mer om medarbetarens möjligheter att utvecklas och påverka sin lön. Egentligen är det ju det som betyder något för individen. Om lönespridningen ökar går det att ha en bra löneutveckling för dem som är duktiga utan att kostnaden behöver öka.

Han hoppas att coronakrisen ska leda till en större uppskattning av privata vårdföretag. Att fler förstår hur viktiga de är och vilka fantastiska insatser företagen gör just nu.

– Det skulle vara trevligt om branschen kunde få det erkännandet av dem som annars mest brukar leta efter fel att kritisera.