NYHET29 mars 2018

Vad innebär Brexit för näringslivet i Västra Götaland?

Idag, den 29 mars 2018, är det ett år sedan den brittiska regeringen aktiverade artikel 50 i Lissabonfördraget och ett år kvar till det planerade utträdet. Utfallet är fortfarande osäkert och förhandlingarna har varit långdragna och kostsamma. Storbritannien är Sveriges sjätte största exportmarknad och då ett utträde ur EU innebär handelshinder har Brexit i högsta grad betydelse för svenska företag och svensk export.

Foto:

Enligt Västra Götalandsregionens Brysselkontor är Storbritannien det femte största landet för varuexport (5,4 %) och fjärde största för varuimport (6,7 %) för Västra Götalandsregionen år 2017. Därför är Brexit något som kan komma att kännas av i Västra Götalandsregionen.

Förutom handelshinder innebär även Brexit att Storbritannien lämnar EU:s samtliga program, däribland forskningsprogrammet Horizon 2020, vilket kan få stora konsekvenser för forskningssamarbetet. Enligt Nordsjökommissionen är Storbritannien, efter Tyskland, Sveriges näst viktigaste samarbetspartner när det främst gäller medicin, luftfart, transport, IT och industri.

Storbritannien står inför ett ödesval mellan en hård eller mjuk Brexit. En hård Brexit innebär en kompromisslös skilsmässa där Storbritannien är beredda att lämna den inre marknaden till förmån för att begränsa den fria rörligheten av människor. En mjuk Brexit innebär istället en lösning likt Norges, där medlemskapet i EES och den inre marknaden också innebär fri rörlighet av människor. Företagare i EU hoppas på och är övertygade om det senare, då det stora handelsutbytet mellan Storbritannien och EU är för viktigt för att ignorera.

I och med Brexit påverkas handeln som mest av en hård Brexit utan handelsavtal, och som minst av en mjuk Brexit och en liberal tullunion. Utan handelsavtal kommer britterna fortfarande att vara bundna av WTO:s regler som kommer att innebära krångliga och dyra tullar och tullregler.

Storbritanniens premiärminister har varit tydlig med att Brexit betyder Brexit och att det är bättre att lämna utan överenskommelse än att vara kvar i en dålig sådan. Vid en presskonferens uttryckte även hennes talesperson att den fria rörligheten upphör i mars 2019, vilket är något som talar emot en mjuk Brexit. Däremot har britterna än så länge gått med på alla EU:s krav, vilket visar på något annat.

Den 19: onde mars 2018 började det klarna efter att EU:s Brexitförhandlare Michel Barnier och Storbritanniens Brexitminister David Davis kommit överens om övergångsperioden som de bestämt ska vara över vid årsskiftet 2020. Övergångsperioden är tänkt som en period för förberedelse inför den faktiska skilsmässan och under perioden kommer Storbritannien fortfarande omfattas av EU:s inre marknad, tullunion och lagar samtidigt som de stängs ute från beslutsfattandeprocessen. De får också förhandla och ingå handelsavtal med länder utanför EU, utan att implementera dem under denna period. Handelsavtal med länder inom EU får förhandlas därefter och i och med det stora handelsutbytet med Sverige och EU finns det goda incitament för ett sådant på sikt.

I och med den ökade tydligheten justeras förväntningarna därefter, vilket kommer att styra mycket av utfallet på aktie- och valutamarknaderna. Själva offentliggörandet av Brexit bidrog till att svensk export under 2016 minskat med 15 procent. Pundets värde sjönk kraftigt på de internationella valutabörserna och nådde sin lägsta nivå sedan 1985. Även Londonbörsen fick se ett stort börsfall men som återhämtade sig efter någon vecka. Valutakursfallet för pundet kvarstod dock, vilket minskat britternas köpkraft. Efter förra veckans överenskommelse stärktes däremot pundet och den ökade tydligheten verkar båda gott för exportberoende regioner så som Västra Götaland.

Ännu vet vi inte hur själva skilsmässan kommer att se ut, men om den sker kommer den att påverka handeln och rörligheten, vilket i sin tur påverkar västsvenska jobb, företagens balansräkningar, västsvensk kompetensförsörjning och Sveriges skatteintäkter.

BrexitSvenskt NäringslivSmåföretagsfrågorArbetsmarknadFördel SverigeKonkurrensTillväxtInternationell handelEU
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist