Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
Byggbranschen är generellt mindre påverkad av corona än många andra sektorer eftersom pågående projekt alltid brukar färdigställas oavsett vad som inträffar. Men läget kan komma att ändra sig snabbt längre fram.
– Det beställs väldigt få nya byggprojekt och därför väntar vi oss en avmattning framöver. Orderingången är låg i hela branschen just nu, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Byggföretagen.
Eftersom byggandet av industri- och kontorsfastigheter oftast innebär stora investeringar är det framför allt finansieringsmöjligheterna och den generella arbetslösheten som ligger bakom försiktigheten framåt, förklarar han.
På privatmarknaden spelar faktorer som skuldkvotstak, amorteringskrav och diskussionen kring ränteavdrag stor roll för efterfrågan, tillsammans med en allt större oro för att bli arbetslös.
Före corona sysselsatte byggsektorn 360 000 personer vilket var den högsta siffran på nästan 30 år.
Trots att många byggföretag än så länge klarar coronakrisen ganska bra har varslen ökat och ligger idag på en nivå runt 30 000, vilket är i paritet med siffrorna under finanskrisen. Inga av dem har ännu lett till uppsägningar och branschen förbereder sig också för använda sig av korttidspermitteringar.
– Byggbranschen står inte still men det är svårt att få in nya jobb. Vi ser nu att sysselsättningen kommer att minska med i bästa fall 5000 personer men i sämsta fall uppåt 60 000 inom två år.
Hur hårt krisen slår beror på hur långvarig den blir, konstaterar han. Ur det korta perspektivet drabbas företag inom byggservice som till stor del vänder sig till privatkunder hårdast.
– De som utför arbeten på ställen där människor vistas. Folk jobbar mer hemma nu och är rädda för att bli smittade om de släpper in hantverkare.
Ur ett längre perspektiv kan även traditionella byggbolag påverkas om stigande arbetslöshet minskar efterfrågan på nya bostäder.
– Än så länge ser vi dock inga kraftiga signaler på det. Corona är ju ett oerhört snabbt förlopp som drabbar alla i hela världen och troligen går det snabbt uppåt sedan när det vänder.
När det vänder finns det mycket att vinna på att samhället fortsätta att använda sina resurser till att prioritera byggandet, betonar Mats Åkerlind. Byggsektorn är mycket av en hemmamarknad och det mesta som behövs för att bygga finns inom Sveriges gränser.
– Att få igång byggandet är ett sätt att snabbt få igång hjulen igen genom att satsa på byggnad av infrastruktur och offentliga byggnader till exempel. Samtidigt skapar det bättre förutsättningar för fortsatt expansion och välstånd.
Mats Åkerlind är övertygad om att de mötesintensiva faserna före och efter ett bygge kommer att se helt annorlunda ut och att vinsterna med att resa mindre kan bli stora.
– När vi kommer ur det här tror jag att vi har hittat nya sätt att jobba i många delar av samhället. Stora konferenser, stämmor och föreningsaktiviteter hanteras nu via digitala media och i en omfattning som vi aldrig har sett tidigare – och det verkar funka!
Något som däremot är negativt är att byggbranschens kraftfulla satsningar på jämställdhet och mångfald de senaste åren riskerar att gå förlorade. Han drar en parallell till början av 1990-talet då byggbranschen gick som tåget och det gjordes många satsningar för att attrahera fler kvinnor och utlandsfödda – alla kurvor pekade uppåt.
Men ”århundadets skatteomläggning” 1990–1991 ledde till förändringar som fick byggbranschen att krisa rejält. 30 procent av all personal, 100 000 personer, sades upp inom ett halvår. LAS-systemets sist-in-först-ut-regler gjorde att mestadels kvinnor, unga och personer med utländsk härkomst tvingades lämna.
– Nästan alla kvinnor sades upp eftersom de var bland de senast anställda. Många av dem tappade förtroendet för byggbranschen och kom aldrig tillbaka. Efter 1991 valde betydligt färre kvinnor ett teknikyrke.
Byggbranschen har fortfarande inte hämtat sig från smällen och nu står den inför en liknande situation, konstaterar Mats Åkerlind.
– Om vändningen dröjer och nedgången blir kraftfull kommer tyvärr LAS att slå till benhårt och då försvinner kvinnor och personer med utländsk bakgrund – igen. I en sådan här situation blir det tydligt hur fel en sådan här regel kan slå och hur viktigt det är att förändra den.
Corona och covid-19LönebildningLönesättningJämställdhetMångfaldJämställdhet och mångfaldIndividuella lönerKompetensförsörjningKompetensbehovkompetensbristLönerLönebildningSysselsättningCorona