Fredrik Carlgren

Nationalekonom

Nationalekonom på skatteavdelningen

Fredrik Carlgren skriver även i bloggen Fokus på skatterna.

Senaste blogginlägg av Fredrik Carlgren

Moms är inget handelshinder

Vita huset och vissa amerikanska ekonomer anser att europeisk mervärdesskatt (moms) är en exportsubvention som missgynnar amerikanska företag. De tycks mena att det därför krävs höga importtullar för att jämna ut förutsättningarna. Problemet med det resonemanget är att det helt enkelt är fel.

Ökad transparens kring arbetsgivaravgiften

Regeringen har remitterat ett förslag för att synliggöra arbetsgivaravgiften för statligt anställda. Förslaget innebär att myndigheter under regeringen ska informera sina anställda om hur mycket som betalas i arbetsgivaravgifter, vilket med fördel kan anges i lönespecifikationerna. Totalt berör förs…

Vissa frågetecken kring 3:12-förslaget

Som framgår av remissyttrandet från Näringslivets Skattedelegation (NSD) innehåller 3:12-utredningen (SOU 2024:36) många väl avvägda och genomtänkta förslag. Samtidigt finns också anledning till att vara kritisk till vissa delar.

Förslag om slopad avdragsrätt modifierat

Förslaget om att fasa ut privatpersoners avdragsrätt för vissa ränteutgifter väckte kritik från flera remissinstanser. Inte minst att värdepapperslån i praktiken likställdes med konsumtionslån och föreslogs förlora avdragsrätten. I den nyligen överlämnade lagrådsremissen framkommer det att kritiken …

Sveriges skatter ur ett amerikanskt perspektiv

Nyligen hade jag förmånen att samtala med Dan Mitchell, en stridbar amerikansk ekonom med lång erfarenhet av den politiska debatten i Washington. I ett nytt avsnitt av Skattefrågan kan du lyssna till hans farhågor gällande amerikansk skattepolitik och ta del av han ser på utvecklingen i Sverige. Vil…

Bild av skenande inkomstskillnader ifrågasatt

Bilden av att de rika bara blir allt rikare samtidigt som inkomsterna för ”vanligt folk” stagnerat har vuxit sig stark i den amerikanska samhällsdebatten. Att sådana beskrivningar kommit att tas för ovedersäglig sanning har mycket att göra med forskning som de välkända ekonomerna Thomas Piketty och …

Grumlad bild av skatteförändringar

Svenskt Näringsliv välkomnar visserligen dagens besked från regeringen att man avser bygga ut jobbskatteavdraget nästa år. Det är en bra åtgärd som stärker incitamenten till arbete och är väldokumenterat effektiv i att öka sysselsättningen och minska utanförskapet.

Backa inte från bra förslag

Regeringen lade i våras fram ett antal förslag om sänkt inkomstskatt. Bland annat ingick en förstärkning av jobbskatteavdraget och att dess avtrappning skulle avskaffas – två bra förslag som bör genomföras snarast. När regeringen nu befinner sig på slutspurten inför budgetproppen den 20 september är…

Visa arbetsgivaravgift på slutskattebesked

Arbetsbeskattningen består av två komponenter: inkomstskatten och arbetsgivaravgiften. Medan den förstnämnda är tydlig för den enskilde, bl.a. genom preliminärskatteavdraget, kan samma sak inte sägas för arbetsgivaravgiften. Den bristande transparensen är problematisk mot bakgrund av att de båda kom…

Svenskar underskattar arbetsgivaravgiften

Efter kommunalskatten är arbetsgivaravgiften vår största skatt. I år väntas den dra in ca 700 miljarder kronor. Till skillnad från kommunalskatten redovisas den dock inte i våra självdeklarationer och framgår oftast inte heller av våra lönebesked.

Stora risker med förmögenhetsregister

Ett utredningsförslag om inrättandet av ett nytt förmögenhetsregister bör skrotas, inte minst utifrån hänsyn till den personliga integriteten. Det skriver Fredrik Carlgren, nationalekonom, i bloggen Fokus på skatterna.

Toppen i ginikoefficienten troligtvis tillfällig

SCB publicerade i dagarna data om att den så kallade ginikoefficienten år 2021 uppvisade sitt högsta värde sedan mätningarna startade. Detta statistiska mått, som är tämligen trubbigt, skulle visa att skillnaderna i ekonomisk standard mellan svenska hushåll var rekordstora. Innan man drar alltför lå…

Normal uppräkning gör Sverige mindre extremt

Socialdemokraterna vill i sin budgetmotion frångå den gängse uppräkningstakten av skiktgränsen för att därigenom skapa sig ett större reformutrymme. Med tanke på att Sveriges konkurrenskraft på detta område redan idag är starkt eftersatt vore en sådan prioritering ett misstag.

Vem betalar skatterna?

Skillnaderna i hur mycket skatt vi betalar är stora i Sverige. Mer än hälften kommer från blott en femtedel av hushållen. Detta beror inte enbart på att inkomsterna är högre utan också på progressiviteten i skattesystemet, skriver Fredrik Carlgren.

Arbetsbeskattningen har parkerat på för hög nivå

Färska siffror visar att skatten för en genomsnittlig arbetstagare i Sverige ligger betydligt högre än OECD-genomsnittet. Även jämfört med övriga nordiska länder framstår den svenska skattebördan som tung.

Svensk kapitalskatt hög internationellt sett

Tvärtemot hur det ofta låter i debatten ligger Sveriges kapitalinkomstbeskattning på en hög nivå i internationell jämförelse. Inte ens vår mest konkurrenskraftiga skattesats, 20 procent, framstår som lindrig om den ställs mot lägstanivåerna i vår omvärld. Detta framkommer i en kartläggning av skatte…

Ett par observationer från skuggbudgetarna

Den senaste tiden har som bekant riksdagens oppositionspartier presenterat sina skuggbudgetar. Skatteförslagen är många och här följer några korta kommentarer om ett par av dem, utan ambitionen att vara heltäckande.

Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter

I en färsk rapport som publiceras av Almega beräknas motsvarande 9 000 jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer om den statliga inkomstskatten sänktes med 10 procentenheter.

Fortfarande i marginalskatteligans toppskikt

Förra veckan släppte OECD sin årliga tegelsten om medlemsländernas arbetsbeskattning, Taxing Wages. I vanlig ordning är det en publikation fylld till brädden med tabeller som visar hur inkomstskatt, sociala avgifter och generella bidrag träffar olika typer av hushåll. Lite extra intressant i år är f…